21 december 2006

Halleluja vid skolavslutningar stinker.

Ungarna slutar skolan och som vanligt sker det med halleluja i Paulikyrkan.
Varför?
"Undervisningen skall vara icke-konfessionell. Inget samfund skall därmed särskilt gynnas", står det i läroplanen. Ändå mesar både skolverket och lokala makthavare och mumlar om fina traditioner och så.
En del rektorer säger barn inte behöver delta om dom inte vill.
Men då missar man en väsentlig punkt.
Ingen ska någonsin behöva redovisa sina religiösa övertygelser i ett land med religionsfrihet.
Barn ska lära sig om religioner, inte läras in i en religion.
Jag har till och med svårt att förstå att svenska kyrkan vill vara något mesigt allmängods, att dom vill ha ditkommenderade ungar (lika svårt för mig att fatta som barndop, faktiskt).
Vore jag kristen skulle jag skämmas.
Nu blir jag mest förbannad.
Och mina skolungar då?
Femtonåringen tycker som jag, åttaåringen tycker att det är en fin tradition.

Musik: "God" - John Lennon

20 december 2006

Ett gnäll till.

Klagas det inte på Malmös bussar som är kassa, men som (fan, ta reda på fakta jävla sydsvenskan!) håller på att bytas ut mot snygga bussar från MAN, så sitter stans lattemorsor och knåpar ihop insänadre om att det är diskriminering att dom inte får ta över vartenda fik i stan. Söte jesus. Folk skaffar barn för sent och när dom väl gör det ska jorden snurra kring deras telningar, eftersom ungarna är livsprojektet dom väntat på att få kicka igång. Somliga verkar ha för mycket pengar att fika för också. Och så går dom tre i bredd med sina flashiga vagnar på trottoarerna.

Ingen fågelsång för mig.

Är inte det minsta intresserad av den svenske astronauten. Inte av astronauter överhuvudtaget. Kan inte bedöma om det är slöseri med pengar eller nödvändig forskning och så. You tell me. Skulle dock sätta en peng på att pengarna gjort bättre nytta för att skapa infrastruktur i Afrika. Men mitt ointresse är just det och inget annat.

19 december 2006

GAIS, depression och solidaritet.

Så ligger dom då där, ungarna.
En sover i min bäddsoffa och en ligger i överslafen i deras rum och bläddrar i Goal.
För en gångs skull är inte TV:n på.
Jag slåss med motstridiga känslor.
Å ena sina sitter jag för mycket vid datorn.
"Det kan leda till ett farligt beroende", läser jag i aftonbladet.
Å andra sidan vill jag sitta här.
Kampen mellan vill och borde är stark.
Läser en bok om GAIS historia under de senaste trettio åren.
Ingen munter historia.
Vanskötsel, myter och konspirationsteorier.
GAIS har befunnit sig i en depression med tillfälliga toppar, men mest dalar.
Och som alla vi som kan kalla oss depressiva, så florerar myterna.
Ett har dom gemensamt: "All skit i världen drabbar just mig/oss", vilket leder till handlingsförlamning, eftersom man tror att ens egna handlingar inte betyder så mycket och att det egna ansvaret därför väger lätt.
GAIS, jag och alla andra deppisar resonerar/de ungefär på samma sätt.
Men GAIS ligger på plus och det gör väl jag med, även om det känns bökigt idag.
Svängningarna är lite väl stora för att jag ska vara riktigt nöjd.
Hade ett förfärligt möte med chefen idag.
Hon hade därtill kallat in en person från personalavdelningen som var med.
Mitt försyndelse är att jag varit deprimerad - eller är - och att det påverkat mitt arbete.
Efterfrågade stöd och solidaritet, som alternativ till angiveri och kontroll
Som klubbkänsla, typ.

Bok: "Förbannade GAIS: Trettio år av underprestation 1976-2006" - Lindberg/Persson.

17 december 2006

Exets nya.

När jag trampar över och gapar på mitt ex gör jag ibland med att hennes nye är en mes och jävla ekonom och så. men det är inte sant. Han är en bra man. Det kan vara lite halvsvårt att tackla faktiskt. Han är snäll mot ungarna, tycker bevisligen om dom och om jag nångång inte finns där så vet jag att det finns en manlig förebild och bra person där. Och dom gillar honom. Som igår på cupen, han plåtade och och gick med dom till toaletten och sådär. Naturligaste sak i världen. Det är väl bra det, lyckas jag med nöd och näppe övertyga mig om.
Kunde han dessutom göra exet lite snällare, så vore det en välgärning.

Bok: "Skiljas - men inte från barnen" - Bente och Gunnar Öberg (som är dedicerad till "dina, mina och våra barn och barnbarn..)

16 december 2006

tomtecupen

Åh, vi har upplevt tomtecupen.
Hundratals barn som spelar på tre olika planer.
Föräldrar som hejar, kommer med varm korv och plåster,
Cupen är glädje och spänning.
Sveriges idrottsrörelse är en vacker skapelse.
Alla har inte så vackert språk, men jag påstår att det är en skola i solidaritet och uppställning.
Och fotboll är finast av alla sporter, roligast att titta på.
Dagen går fort när man är lycklig.
Kan till och med härda ut en hel dag med exet.

Musik: "Det regnar på Malmö stadion"- Wilmer X

15 december 2006

Bevara bloggen blandad!

Ibland funderar jag på att renodla bloggen och bara skriva hemmasaker, jobbsaker eller politiska saker. Andra har gjort det, ser jag. Men det privata är ju fan politiskt och jobbet är en rätt stor del av mig. Så det får fortsätta så här. Känner mig lat och onyttig idag, men det är tid jag jobbat in och inget fusk alls. På måndag är det heltid som gäller. En vecka, sedan semester.
Rastlös.

14 december 2006

Ju mer jag funderar, desto mer förbannad blir jag på föreläsaren från i tisdags, Nils Simonsson. Hans grundbudskap är positivt och han ger goda handfasta råd. Men så kommer det. "Mona Sahlin har bestämt att män och kvinnor är exakt likadana.". Halva Västra innerstadens ledningsorganisation jublar, i strid mot alla styrdokument. Sen påstår mannen att omega 3 funkar lika bra som SSRI-preparat mot depressioner. Yeah, right. Om det rådet blev allmänt känt, skulle människor lida i onödan och rent av dö. Sen fortsätter populismen med dissning av Lars Norén och alla andra som gillar svårare saker än Eva Rydberg och Thore Skogman. Najs. Välfunnet. Eller inte. Antiintellektualism är aldrig fint. Sånt leder via Bert Karlsson ner mot fascismens avgrund. Oavsett hur väl man än menar.

Såg filmen om Cash igår igen, denna gången med min äldste son.
Cash is king.
For sure.

Känner för att göra revolution i Västra innerstaden. En bomb på femmans torg, sjöng Sloboban på sin tid. Men, shit, nästa vecka väljs jag av kf till andre vice i tekniska nämnden. Och jag är kommunal tjänsteman. Och korthårig. Inte ens en jävla piercing, har jag.


Pjäs: "Kaos är granne med Gud" - Lars Norén

13 december 2006

Trött lucia

Hela dagen var en dag av aktivitet. Från minstebrors stjärngossesång, via lägenhetspyssel och luciafirande på jobbet till film och thai med sonen på kvällen. Två trista saker idag; att jag hanterade en viss sak klantigt och att jag föråt mig på pepparkakor med gorgonzola på jobbet. Men solen sken. På andra håll i landet regnar det floder. Koldioxid blir till global uppvärmning. Ingen kan neka till det; jo samma människor som tror att jorden är platt och sånt.

Musik. "Ring of fire" - Johnny Cash

12 december 2006

Igår, idag.

Fyllde år igår.
Firade det med att jobba heltid idag. Lyssnade bland annat på en föreläsning av en hjärnforskare. Hela stadsdelen var inbjuden, så risken att träffa exet var överhängande.
Å andra sidan hade hon mått bra av forskarens föreläsning.
Att man ska försöka ha kul och inte försöka kontrollera andra människor och så.
Politiskt är det en fara att lägga allt för mycket på individen.
Solidaritet, ni vet.

11 december 2006

Finkultur och fulkultur

Fick Regionfullmäktiges budgetförslag i brevlådan, med olika alternativ.
Snacket om en särskild kulturbiljett stör mig.
Stör mig som den sänkta bokmomsen och fri entre på statliga muséer.
Att viss kultur är så mycket finare än annan stör.
Jag begriper att dramatisk teater och opera inte skull existera utan offentligt stöd.
Och eftersom jag vill att det ska finnas, så okejar jag det.
Men nånstans får väl gränsen gå.?
Varför ska teaterbesökare åka billigare på bussen än dom som ska gå på bio?
Varför ska böcker ha lägre momssats än dvd-skivor och filmer?
Varför kostar det pengar att låna film på biblioteket, mendan det är gratis att låna böcker?

Och så fortsätter det.

Svaret finns i klassamhällets logik.
Det medel- och överklassen gör är alltid finare än det som roar de obildade massorna.
Därför ska en uppklädd medelklasstant på väg till operan åka billigare än ett vårdbiträde på väg till jobbet.

Att jag gillar teater och är en riktig bokmal hör inte hit. Politik skall inte vara för min skull!

07 december 2006

Judas Keene

05 december 2006

Fick en gås.

Fick en ful porslinsgås med ett rödgult band runt halsen som avskedsgåva från Skånetrafiken. Ska jag skratta eller gråta åt det? Dum som en gås eller vatten på en gås. Ja, du.
Annars vardt en lättsam stämning trots att vi beslutade om den största investeringen i Skånetrafikens historia. Tåg för 2,2 miljarder...
Inga sura miner från s eller v för vårt sidbyte. God mat med. Fortfarande förbannad för att jag är petad. Så in i helvete. Men livet går vidare. Idag kom jag i alla fall ihåg min tvättid. I morgon är det jobb som vanligt. Och godisungarna är här. Det blir längre och längre turer hem från dagis i takt med att sexårsmotorikenväxer till. Det ska gås balansgång, klättras över stenar och hoppas lite här och där. Och så snackar vi. Åttaåringen är inte längre säker på at han kommer att platsa i FC Barcelona. Det tror jag.

04 december 2006

Trött och sent

Dagens fundering är varför jag låter mitt ex starta min inre snackemaskin. Men varför är ju inget bra ord. Kan konstatera att så sker och att jag inte vill ha det. Vet nog rätt väl hur det ska förhindras. Strikt prat om sån som direkt rör ungarna och inga sidogrejer om min hälsa eller jobbet eller så. Ett och ett halvt år är uppenbarligen inte karens nog.
Jobbmötet gick över förväntan, men inte fan talar vi om något väsentligt.
Bara en massa praktisk skit.
Trött och sent. Går och lägger mig, jag!

02 december 2006

Lycka finns.

Sitter vid datorn, dricker kaffe.
En unge sover i sin storebrors rum, en i bäddsoffan.
Ser en dukumentär om Castro och har en härlig stund.
Lycka finns.

bok: "The Old Man and the Sea" - Ernest Hemingway

Tillbaka på nätet

ComBort längde ut mig från nätet, eftersom den räkningen var en av dom jag inte kunde betala förra månaden. Lönsamt att vara sjuk, olönsamt att jobba?
Tänk igen, Reinfeldt!
Medicinen kostade 890 spänn, förresten. Alltför lite egenavgifter och för mycket subventioner?
Stackars Åkesson, som ska styra Skåne med borgtarna. Alla som avgår från nämnder i regionen ska få en gåva värd nästan 2000 spänn. Kan jag köpa medicin för pengarna tro?

På jobbet har det också rullat på. Tycker att vi på min avdelning fixar detta med ekologisk medvetenhet rätt okej. det kan dock vara frustrerande att allt i förskolan är på mikronivå. Det går långsamt. Julen är däremot ett kapitel för sig. Förskolan fosrtar in i en norm som handlar om kristendom och prylar. Med vilken rätt då. Kärrringarna på storabarnsavdelningen har inte bara varit i kyrkan, dom har dessutom bestämt att alla föräldrar ska ta med sig en julklapp per barn till julfesten.
De som inte gjort det "i tid" för sitt namn anslaget på anslagstavlan!
Snart lucia med.
Hoppas riktigt många pojkar vill vara lucior eller tärnor.
Ser fram emot den diskussionen i arbetslaget!

Musik: "Because the night" - Patti Smith

28 november 2006

Pojkar och flickor i förskolan

Jobbade för andra dagen i rad. När jag kom ut till vårt lilla hus så stod några pojkar och lekte med lego, medan en grupp fluckor ritade fina teckningar med tuschpennor. Just idag var barnen från stora avdelningen där. Tror bestämt förskolan kan göra en skillnad och läroplanen talar sitt tydliga språk om att motverka stereotypa könsroller. Men det jag ser är att förskolan snarast befäster könsrollerna. Ska jag alls jobba inom förskolan så blir genusfrågorna min nästa stora sak att ta mig an. Men det blir inte lätt. Ytterst få bryr sig om genusfrågorna. För många pedagoger är arbetet i förskolan en förlängning av mammarollen. Och då blir det som det blir.

Musik: "9 to 5" - Dolly Parton

27 november 2006

Här står jag.

Jobbjackan är på igen. En och en halv timmes möte med chefen och fackets representant. Här står jag, bara så du vet, och passar inte galoscherna finns det andra jobb, vet du. Sticker iväg och tränar på friskis och svettis. Sonen och jag tar nåt lätt att äta ikväll. Kanhända att det blåser. Men här står jag.


Musik: "Hva gør vi nu, lille du?" - Gasolin

Jobb

Sitter med kaffet i handen och lyssnar på musik. I natt kommer jag inte att sova mycket, det vet jag. För i morgon börjar jobbet igen. Några säger att jobbet tar för stor del av våra liv och att vi låter vårt värde bestämmas av det. Jag vet inte jag. Som grön och vänstermänniska (ehuru med liberala inslag) är just idén om att alla ska bidra efter förmåga oerhört central. Och det ska jag med. Det är å andra sidan inte förbjudet att ha kul på jobbet, tvärtom är bra om arbetet är lustfyllt. Jag vill vara en kugge i systemet, ett system som jag för all del vill förändra, men ändå. I morgon ska jag först träffa min chef och sen facket. Och jag ska inte vara tillags, utan säga det jag vill ha sagt. Så det så!

Musik: "Factory" - Bruce Springsteen

25 november 2006

Hissad och dissad.

Det regnar som fan och jag vet att jag svär för mycket. Har vandrat runt med grodan och hennes ormar på en slinga ute i härskogen och nu har jag vandrat runt litte bland politikers blggar. Det slår mig hur själlöst och inställsamt man skriver. Självkritiken är oftast nära noll och de egna handlar alltid rätt. Sån är inte jag. Snarare lite dryg då, men hellre det än inställsam.
Valdes enhälleigt (wow) till tekniska nämndens andre vice ordförande i Malmö. Jag kommer att sköta det uppdraget exemplariskt. Jag ska få saker attt hända. Att mp-Malmö är ute ur skogsmullestadeet bevisades inte bara av att man vågar satsa på en renegat som mig, utan också att det var stadshuset, låsta dörrar och kaffe i plastmuggar som gällde på mötet. Svagt kaffe, dessutom. Stora delar av partiets budget för nästa år går till att anställa folk. Det tror jag kan vara ett större hot mot maktspridning än att personer har flera olika uppdrag. Om det är något man vet skapar ingrupper, så är det att det skapas en tjänstemannastab. Lite ironiskt är det också att både ordförande och gruppledare fått välbetalda jobb, jämte kommunalrådet...

Om jag blev hissad där, så blev jag desto mer dissad i regionala valberedningens förslag. Varken ordinarie eller ersättare i trafiken. I morgon väljs antagligen några andra till det som är "min" post. Det finns få i (mp) som kan lokaltrafikfrågor som jag och verkligen inte de som föreslås. Men det är regionens loss, inte min. Jävligt trött, dock, på att varken resultat eller kompetens verkar räknas när skogsmullorna regerar.

musik: "Raindrops keep falling on my head" - Engelbert Humpedinck

23 november 2006

Moralpanik...

Friskis och svettis skriver i sin medlemstidning att sex är bra träning och illustrerar det med vackra bilder. Trevligt, tycker jag. Sex ÄR bra träning och bilderna är snygga. Sluta moralisera över det, är ni snälla. Samma sak med H&M:s julkampanj. Det är väl inte konstigt att en vacker kvinna gör reklam för underkläder. Lägg ner moralpaniken är ni snälla. Sex är fint och vackra kroppar är trevliga att titta på. Jag duger ändå som jag är. Och jag väljer inte partner efter utseende allenast, om jag inte är direkt dum i huvudet

21 november 2006

Masters of war

Han var barndomens mystery man, han som ingen av oss träffat och som mormor blev ledsen om man pratade om. Mannen som försvann och aldrig återkom. Inte ens hans namn kände vi till. Nu vet vi lite mer om sjömannen, maskinisten som hamnade utanför spärren och aldrig återsåg Sverige, aldrig fick träffa sin dotter och som blev en av miljoner offer i ett vidrigt, men oundvikligt krig. Man kan tro att han begrep riskerna och att han måste göra det han måste göra. På en hemsida listas han och övriga offer från D-s Gunda. men det finns också en länk till den tyska U-båten och till mannen som erhöll ännu ett järnkors för ännu än lyckad träff.
En vanlig man, också han en bricka i ett spel som andra styrde. Är han morfars mördare eller någon som bara skötte sin uppgift. You tell me.

Musik: "Lili Marleen" - Lale Andersen

Post-köpenhamnsyndrom

Jag känner mig trött och nedstämd idag. Annat var det igår. Glöggpremiär och en mammatur till Köpenhamn gjorde susen trots dåligt väder. Detta nära Köpenhamn, Kim Larsens och Anna Pihls stad, storstaden runt hörnet. Köpenhamn är inte Danmark, här kännns inte småaktigheten och rasismen så tydlig som på landsbygden. Idag känner jag att jag glömt och försummat. Plågas under borde och har dåligt samvete för att jag sitter vid datorn för mycket. Tvivlar på både det ena och det andra. Men jag vet att också det kommer att passera förbi. Hoppet återkommer.

19 november 2006

Tur i spel

Woopidoo, jag piskade upp mina stora söner i black jack för en stund sedan. Lillebror fick vara dealer och storebror som sett på pokerprogram på TV, bestämde att skulle använda märkliga amerikanska uttryck, tex säga "Hit me!", när vi ville ha ett kort till. När farmor kom in gick vi över till en komplicerad form av poker, också det något storebror sett på TV. Mellanbror vann denna runda, vilket var tur, eftersom han är sämst förlorare av oss allihop.
När vi sen återvände till Black Jack uppstod en regeltvist som stjälpte hela spelet. Men det var kul så länge det varade. Regeltvisten fick en odramatisk upplösning, eftersom det visade sig att samtliga hade fel. Så kan det vara. Men underbart att ha dom här. Ljuvliga familjeliv!

På.

Tog en promenad ner till gymet mitt på förmidagen. Snackade i telefon så jag kom försent till spinningen, men jag sprang på band och lyfte skrot istället.
Väger för mycket, en stillasittande månad har gjort sitt till.
Skall tillbaka till formen jag hade vid maran först och i maj ska jag sätta pers på varvet.
Så det så.
Dagens filosofiska fundering handlar om att jag är så jäkla impulsiv.
Det tar tagit mig till intressanta ställen, men gör också att det ofta blir fort och fel, som min lärare på ledarskapskursen sa en gång i tiden.
Festina lente, att skynda långsamt, kan vara en bra slogan.
Det försvinner inte.

musik: "Hyper-ballad" - Björk

18 november 2006

Vuxen. (2)

Skrev en hel post som bara drog sin väg i bloggerspacet.
Och nu minns jag inte vad den handlade om.
Så viktigt var tydligen det.
Om vi fortsätter på vuxen-temat från häromdan, så innebär ju detta att bli vuxen att föräldrarna inte längre har något inflytande över en, i varje fall inte formelllt.
Så när ens dotter väljer helt fel i ens ögon, kan man bara säga: älskling jag finns här om du behöver mig, jag ställer upp vad du än gör, väljer eller är. Och frågar du vad jag tycker ska jag säga det till dig....
Nu bor hon i Rinkeby; inget att säga om det, nånstans ska man ju börja och det kan kanske vara lika så bra att gettoromantiken blir avplockad tidigt. Det är inte några glada rappare som möster dig i miljonprogramsområdena, utan nedlagda postkontor, tristess och långt till allt. Tids nog vill man kämpa sig därifrån. Bra det.

Musik: "Det här är ditt land"

17 november 2006

Kul med depression?

Nu är det två gånger på samma dag som jag serhöstdepression användas i reklamen; en gång för nåt nöjesställe på Söder i Stockholm och en gång för SAS.
Jag är kanske gnällig eller överkänslig, men hur kul är det egentligen?
Depression är en sjukdom som inte bara plågar människor och deras omgivning, utan faktiskt tar livet av folk. Den är behandlingsbar och jag går gärna ut eller reser bort, men inte fan blir någon frisk av det. Så, nu har jag gnällt av mig.

Sonen är Alien i maskeraden på dagis. En Alien bland prinsessor och poliser!
Har man lyckats med sin uppfostran då?

Musik: "2001: A Space Odessey"

15 november 2006

Tre namn jag skulle vilja vara döpt till:
Sebastian
Evert
Johannes

Tre saker jag gör dagligen:
Pratar med grodan
Sitter vid datorn
Läser tidningen.

Tre tillfällen jag ofta gråter:
Begravningar
När livets bekymmer klumpar ihop sig
När jag ser "A lovesong for Bobby Long"

Tre filmer jag aldrig får nog av:
Notting Hill
Gudfadern
Festen
Gökboet
(fyra, jag vet..)

Tre saker inte många vet om mig:
Jag talar flytande danska
Jag är hemligt förälskad i Floda
Jag är utbildad spårvagnskonduktör

Tre saker jag gärna gör när jag är ensam:
Läser
Dricker kaffe
Surfar .

Tre program jag gärna tittar på:
Six feet under
Vita huset
Anna Pihl

Tre saker som jag är utomordentligt bra på:
Peppa andra
Dissa mig själv
Skriva

Tre saker som jag skulle vilja lära mig:
Strukturera min tilvaro
Måla
Snickra

Tre förebilder:
Bengt Westerberg
Joschka Fischer
Margot Wallström

Tre saker jag har om 10 år:
En hustru/sambo.
Ett annat jobb
Ordning och reda

Tre ord/uttryck jag tycker bör användas mer:
Liv
Lust
Lärdom

Tre skivor jag pushar för idag:
Johnny Cash at Folsom prison
Musiken ur "Chariots of Fire"
Eva Cassidy (vad som helst)

Tre personer jag skulle vilja besvarade samma frågor:
Jesus kristus
Zirie
George W Bush

Tre avslutande övriga grejer:
Arbeta som om du hade evigt liv
Älska som om varje dag var den sista
Dansa som om ingen såg dig

Barnperspektiv.

Om man har har utgångspunkten att alla beslut som är bra för barn är bra för hela samhället, så har man ett barnperspektiv.
Konkret: Om min åttaåring ska kunna gå ensam från mig till skolan krävs en ljusreglerad korsning vid ett visst ställe.
Det kommer att medföra längre restider både för kollektivtrafikresenärer i bussar och bilar.
Men är det många barn som går den vägen, så är det rätt ur ett barnperspektiv.

Bok: "Räddaren i nöden" - JD Salinger

Bort...

Just nu vill jag bara bort. Satan, vad det smärtar att leva just idag, just nu, just här. Önskar att jag redan nu vore framme och stark.

14 november 2006

Föreslagen.

Jag har minsann blivit valberedningens förslag till ny andre vice ordförande i tekniska nämnden. Det skulle vara ett mycket intressant uppdrag kan jag säga. Tänker föra in barnperspektivet på bred front i grabbighetens högborg.

Vuxen.

Läser på andra bloggar att folk inte vill vara vuxna. Det är något man skojar om, rent av.
Jag tycker att det är bättre att vara vuxen än att vara barn.
Kalla mig tråkig om ni vill, men jag tycker det är roligare att ha sex än att leka med lego.
Om man säger så. Att frihet följer med ansvar och så där.

Bok: "Långsamhetens lov" - Owe Wikström

13 november 2006

Helgens plus och minus

Plus:

- *censur*
- att jag snart ska börja jobba igen
- bad, slottskogspromenad och två glada ormar
- att få sova nära, nära i en skön säng

Minus:

- ett trakasserande ex
- att jag inte fick det jobbet som var som klippt och skuret för mig och som jag definitivt är rätt person för.
- sömnsvårigheter natten till idag

Bok: "Män som hatar kvinnnor" - Stieg Larsson

11 november 2006

På torsdagen dimper det ner en ett tjockt kuvert i brevlådan från vännerna på FK. I kuveret ligger namn och telefonnummer till min alldeles egna handläggare. Samt en tjock broschyr som bär rubriken "Sjuk". Den ids jag inte läsa. Dan därpå är det fredag och dags för läkarbesök. Och jag får bestämma hur länge jag ska vara sjukskriven, vilken diagons farbror doktorn ska ange och även vilka doser medicin som ska intas. Det blir nog bra. Sen reser jag norrut. Det är en kall dag, men hela natten till lördag regnar det.

09 november 2006

Korthårig.

I Vilse på Värnhems värld är att klippa sig kort en lika stor grej som om statsministern skulle få hår ner till axlarna. Ni som har mig på msn kan kolla där nu, ni andra får gissa.
Men klippningen var bara topen på detta isberg till underbar dag.
Jag har besökt mitt jobb också.
Och tränat.

Musik: "Take on me" - A-ha

08 november 2006

till skolan i regn.

Lämnar åttaåringen i skolan i regn.
Trafiken är värre än nånsinn, men Reepalu säger i tidningen att trängselavgifter inte är aktuella i Malmö.
Vi får väl se hur det blir.
Samma tidningar som före valet kämpade för sänkta bensinskatter pratar nu om klimathotet. Det är på tiden, men aningen cyniskt, kanske.
Det skulle vara kul om åttaåringen kunde gå själv till skolan, men det lär dröja.
Luftkvalitén är förfärlig; jag köper att luften vid Värnhem inte är som i en liten by på landet, men det finns en gräns för allt och den tycker jag är passerad, by far.
Men på skolgården är det glatt och stojigt.
Så länge det finns ungar, så finns det hopp, typ.

Musik: "Hög standard" - Peps Persson

07 november 2006

Slöseri med tid och pengar.

Ska strax till FK på rehabmöte. FK är den enda myndighet som gör mig nervös och konstig. I deras sällskap känner jag mig alltid som en simulant eller smitande underhållsskyldig. Servicenivån är sämre än vårdcentralen Granens och vänligheten är fullt i klass med det gamla televerkets. Och vad ska nu redas ut? Jo, min återkomst till jobbet så klart. Kan man jobba en timme så ska man, säger statsministern. Det är bara det att min sjukskrivning upphör på söndag och mitt läkarbesök är på fredag. Kan nog inte själv ställa min diagnos, särskilt som medicinen verkar skoja lite med mig. Tror inte att min chef eller FK kan göra det heller.

Musik: "Money" - Pink Floyd

06 november 2006

Slottsskogen

Hon skickar mig en leende bild på sig själv från Slottsskogen.
Hon har funnits i mitt liv sedan januari, men den där parken har varit med mig alltid.
Det var barndomens söndagspromenader, när vi trodde att tomten bodde i en av dom små stugorna. Pliktas fantastiska rustchbana, sälar, pingvner, älgar och barnens zoo.
Fika i björngårdsvillan.
Sen via minigolfen drar minnet till tonårens ölkassar i Azaleadalen.
Mats spydde när han skulle lära sig dricka öl och vi andra skrattade och längtade efter kärleken. Förra sommaren när jag låg på en filt och läste; nydumpad från min första förälkelse efter separationen repade jag mig och blev snabbt hel och vanligt längtansfull igen.
Och varje år i maj, jag och tusentals andra springer för glädjen och och tillsammans och hejarop från mångdubbelt fler vid sidorna.
Så det är klart att en bild på henne...HON..där är helt rätt.

Musik: "Bara om min älskade väntar" - Nationalteatern

05 november 2006

Aktivt föräldraskap.

Minstebror uppfinner, mellanbror spelar playstation och storebror är hos moster i Helsingborg. Känner ånyo att jag är en dålig förälder; särskilt när jag hör om präktiga bakprojekt och pysselaktiviteter. Jag vill sitta vid datorn och jag vill läsa min enkla deckare, som ändå är spännande och engagerande.
Så vill jag ha min söndag.
Slåss mellan vill och borde och försöker intala mig att det är okej, eftersom jag faktiskt har läkarintyg på att jag är energifattig.
Men i grunden får jag acceptera att jag inte är pysselfarsan eller präktiga utflyktsföräldern.
Tar dom till muséet och på fotboll, men har ingen större lust att leka med dom.
Det kan vara bra eller inte, men det är sån jag är.
Förmodligen hade det känts annorlunda om jag hade dom mer; annorlunda och coolare.
Då hade jag inte skrivit detta försvarstal.

Musik: "Ik wil ´T niet pikken" - Cornelis Wreeswijk

04 november 2006

Alla Helgons dag

Idag skulle vi förstås gå iväg och kolla på alla tända ljus. Åttaåringen ville gå till kyrkan och tända ett ljus för mormor och ett för morfars hund. En allvarlig stund blev det. Sen gick vi och köpte godis, julmust och så var allting vid liv igen. Köerna på AG:s var milslånga.
Har avregistrerat mig från Spraydate.
Är hemma igen.

Musik: "Alla helgons dag" - Docent Död

03 november 2006

En nätvän frestade och jag blev bara så tvungen att gå iväg och köpa mögelost, kex, pepparkakor, julmust och vin. Småungarna fick varm korv till middag. Så nyttigt, så.
Fick en lapp i brevlådan om att lägenheten skall bruksvärderas. Det betyder att man vill höja hyran. Samtidigt ska fastighetsskatten sänkas, förstår jag. Jag får bo dyrare och villaägarna billigare. Alliansen regerar, som sagt. Får väl skita i TV-licensen för att spara ett par spänn.

Musik: "Falsk matematik" - Peps Persson

02 november 2006

torsdag

Men så skönt att dom är här alla tre.
Inte en stund ledig för att tycka synd om sig själv.
Sehr gut.
Pasta med köttfärssås.
Äntligen köpt riktigt kaffe!

01 november 2006

Förtydligande om hopp, dårå!

Jag menar helt enkelt att jag inte ser fram emot nånting, för egen del.
Inte att jag snart dör eller så.
Allt är ett grumligt jävla nu.
Intellektuellt fattar jag det inte stannar så för alltid, men säg det till hjärtat!
Ser verkligen ut som ett miffo på Marathonbilden.
Förresten är det tyska blåbärsvinet gott, men så har jag ju synnerligen proletära dryckesvanor (yeah, right).

Musik: "Dreaming" - Blondie

Kvarskatt

En av dom räkningar jag faktiskt betalade var kvarskatten.
Lite provokativt är det.
Jag röstade för en skattefinansierad välfärd, men det är konstigt att jag ska betala en större summa när jag är som pankast, därför att någon annan uppenbarligen gjort fel.
I morgon är det 2/11, årsdagen av min första långtidsskjukskrivning.
Det skulle vara bättre nu. Fan vet om det är det. Var är hoppet?

31 oktober 2006

Vrålpank

Jag har typ noll komma noll kronor kvar på mitt konto efter att räkningarna är betalda och då la jag ändå undan några. Karensdagar kostar och jag skulle vilja undersöka huvudet på dom som tror att det lönar sig bättre att gå hemma än att jobba. Och ska det sparas ännu mer på såna som mig (just nu) så får vi inget att handla för och då lär butiker få stänga och ännu fler får leva på samhället. Snygg ekvation, det. Jag vill bli frisk & ha maktskifte 2010!



Musik: "kom igen Lena" & "Gårdakvarnar och skit" - Håkan Hellström

29 oktober 2006

Höst i Köpenhamn

Åkte in till Köpenhamn igår och gick en lång runda inne på Christiainia.
Det är så härligt, brötigt och trivsamt.
Hade nog kunnat trivas där.
Åt lunch på Morgonstedet och tänkte att det nog är sista gången jag var där.
Människors vilja att leva fritt och forma sina liv är inget för den liberala danska regeringen.
Alla ska in i det fyrkantiga systemet, även dom som uppenbarligen inte passar in där.
Vi får se hur det blir.
Igår var det i alla fall en härlig höstdag som avslutades nere på Nyhavn.
Tyckte att det var roligare innan allt blev så fint där.
Skridskobanan på Kongens Nytorv är inte utlagd än.
Än är det inte vinter.

Musik: "Dejlig er jorden" - Gasolin

27 oktober 2006

Nu kan alla kommentera igen. Gör det!

Han stannar!

Idag har jag inte varit någon vidare bra pappa.
Tyst, asocial, tråkig.
Men när åttaåringen skulle hem till mor blev det ändå så att han vile stanna här. Inte för min skull, utan för sin egen skull.
Det var så mysigt att vara här med mig, sa han.
Denna kärlek som man får utan att förtjäna det!
Det finns helt klart fyra goda skäl att fortsätta leva.
Som om jag inte visste det.
Och mor accepterade!
Drömmer jag?

Bortamatch

Det blev ju en bortamatch, så GAIS hade redan spelat sin sista match på gamla. nu fick spelet äga rum på Borås Arena och då blev det förstås förlust. Bortamatch, att spela på nån annans plan, med en boll man inte själv valt är inte lätt. Det leder till nederlag allt som oftast. Ändå envisas man.


Musik: "Listen to your heart" - Roxette

26 oktober 2006

Bye, bye gamla...

Det är sent och ett nytt dygn, den 26 oktober.
Idag spelar GAIS sin allra sista match på gamla Ullevi mot Elfsborg.
Jag kommer inte att vara där på Östra ståplats, tyvärr.
Jag stannar i min lägenhet och ser hur denna dagen blir.
Kommer aldrig mer att gå in genom dom där vändkorsen på hörnet och det är lite märkligt. Sista gången jag var där minns jag mycket väl.
Det var dan före valet, en mycket solig septemberdag, livet var enkelt och sonen ringde under matchen för att berätta om att han gjort ett partitest.
GAIS tappade en tvåmålsledning och det blev oavgjort.
Det var Hammarby vi mötte, jag hade tagit tåget in från Floda; vi hade diskuterat om grodan och ormarna skulle följa med, men Hammarbys fans var ett orosmoment.
Det var på väg att bli en fin höst, det var vi överens om.
Men bara några veckor senare var hela mitt liv ett enda kaos, ingen groda, sjukskrivning och längst nere på botten.
Det är så lätt att falla och så jävla svårt att klättra upp igen.
Och när man sträcker sig efter den närmaste personens hand, kanske den inte finns där. Måhända har vederbörande fullt upp med sin egen balans.
Jag står här ensam och det är ingen vacker syn.
Gamla Ullevi är sliten, men charmig.
Säsongen började bra för GAIS, man ledde rent av efter första omgången.
Fast alla vi som sett dom, vet att spelet är ganska kasst, många missade passningar och aldeles för många varningar.
Nu rivs gamla Ullevi och en ny fin arena ska byggas på dess plats.
Jag får se mina sanningar i vitögat och hösten verkar bara bli kallare och kallare.

Musik: "Här är gaisarna från Götet" - Attentat

23 oktober 2006

Jag gör förstås helt fel.
Det jag borde göra är resa mig upp, gå ut genom den där dörren och åka iväg nånstans långt bort.
Tid har jag ju onekligen; men så regnar det och blåser och jag är där jag är.
Tror att efexoren skojar lite med mig.
Ibland är det upp, ibland ner och det är fan inga dåliga svängningar heller.
Terapin fick jag tjata mig till, men piller fick jag efter fem minuter.
Så prioriteras det i vården.
Hela tiden går jag omkring och tycker att det är fel att jag har tid att känna efter, när halva världen svälter.
Får inte riktigt ihop min ekvation där.
Men nu vill jag fan bli bra.
Vill skratta och skoja som ni andra gör.
Festa, softa och jobba, inte tvunget i den ordningen.
Gjorde ett relationstest. 99% impulsiv eller nåt.
Resten av resultatet gör att jag nog bepriper varför jag somnar och vaknar ensam.
Min kombi är svår att få ihop med nån annans.

i morgon...

...måste jag komma iväg och träna.
Måste, måste, annars förvandlas marathonmannen till en degklump. Och inte det också, det räcker fan med det som är.
Hade förstås hellre gjort nåt helt annat.


Musik: "Run for your life" - Beatles

god morgon, världen!

En sak bland många som inte funkar i mitt liv är strumpsortering. Igår fick jag köpa nya strumpor till småpojkarna, trots att det finns en hel hög strumpor som söker sin like. Denna morgon är jag inte ett dugg sur. Det är så dags, när skadan redan är skedd. Nu är kaffet klart. Dags att knuffa igång dagen och väcka ungarna.


Musik: "Äntligen en ny dag" - Nynningen

22 oktober 2006

Som vanligt

Allt bli bättre på kvällen. Frågar inte varför, bara konstaterar att det är så.
Acceptera och observera säger terapeuten.
Ja, sån är jag.
Felvänd dygnsrytm.

Musik: "Det blir alltid värre framåt natten" - Björn Skifs

vrakens vän...

...den ocoola bloggen.
Så kunde det kanske kallas.
Tråkblogg, skitblogg, varför i helvete kan inte jag vara lättsam och glad som andra?
Ja, att jag ställer upp för andra kunde också vändas mot mig.
Och det tar, det får mig att tvivla på mig själv.
Är min självbild alldeles falsk?
Är jag ingen där heller.
Och till dom som säger att jag bara tycker synd om mig, nej jag tvivlar på allvar.
Det som bara för några dar sen kändes så starkt och på väg känns nu bara som skit.
Det skulle bli en fin höst, men nu är allt bara väck.

Ingen jävla musik.

Människosyn..

Kan det vara så att jag i min högst privata kamp mot förtryck, översitteri och kass människosyn blir just det som jag avskyr så mycket, om så bara för en stund?

Ja, ibland är jag rädd för att det är så. När bonden Danjel i "Utvandrarna" drabbas av sjösjuka trots att han tycker att han är så god, kan han konstatera att han begått den största synden av alla, genom att tro att han är syndfri. Nu när jag ska stå för det jag tycker och inte längre vara till lags kan det lätt bli att jag driver det för långt. Jag blir som Danjel.
Tänk på det när ni dömer regeringen och andra som gjort fel.
Hur goda är ni själva?
Hur god är jag?


Musik: "Laglös" - Ulf Lundell

21 oktober 2006

Skylla mig själv!

Så kom det då kastat i mitt ansikte: du får skylla dig själv!
Och på ett sätt är det ju rätt; det är bara jag som kan ta mig upp igen och vidare.

Musik: "Vidare" - Adolfsson och Falk

20 oktober 2006

Stark när jag måste

Men så mitt i natten är det jag som behövs för någon annan. Nån som ropar ut sin sorg och smärta och vill ha någon som kan samtala och ge en kram.
Steg hörs i Malmönatten och jag går ner och öppnar porten.
Helt plötsligt är det jag som behöver vara stark och då blir jag det.
Det blir en underlig natt och lång.
Och när morgonen kommer sitter jag här vid datorn med min kaffekopp stående bredvid mig, medan sonen rumstrerar om i köket.
Som vanligt, liksom.

Musik: "Touch me" - The Doors

Click

Filmen handlar om en man som får en unviversalfjärrkontroll som han kan klicka sig genom hela livet med och framför allt snabbspola sig förbi allt som är tråkigt.
Det är en djupt moralisk historia som i slutändan handlar om samma som Values, att man ska välja vad som är viktigt i livet och inte slösa bort sitt liv.
Just det känns lite ångestfyllt för mig.
Jag sitter aldeles för mycket vid datorn och är för lite ute bland folk, trots att jag är ett socialt djur och festmänniska av rang. Mitt behov av att bli bekräftad har gjort att jag varit alltför anpasslig och kappvändande, även om det inte verkade så. Och henne var jag så rädd att förlora att det tog rätt konstiga vägar.
Jag har mått för dåligt för länge och vet egentligen inte vart jag ska ta vägen jobbmässigt och på andra fronter. Jag sliter med att jag inte tycker att jag uppnåt nåt av värde, men å andra sidan är jag inte så säker på vad det skulle varit.
Filmen slutar lyckligt och mitt liv kommer jag också att reda upp på nåt sätt.
Med tiden kommer jag att kunna höja blicken från min egen navel.

Musik: "Sisters of mercy" - Leonard Cohen

18 oktober 2006

Saker händer!

Nu händer de mest märkliga saker närmast på löpande band.
Och det är bara positivt, kan jag meddela.

Musik: "Time is on my side" - Rolling Stones

16 oktober 2006

Den här dagen är mulen och tröst, men jag har fått tillbaka mitt hopp och mitt jävlaranamma. I kväll ska jag stå där med sonen och hojta och sjunga. Hösten är här på riktigt, kunde jag konstatera igår ute vid Tolånga och kaffet smakade därför extra gott inne i stugan. Livet tar sig en del märkliga vändningar. Hur man använder språket, vilka omdömen man ger andra, vilka intryck man ger och får, kan vara dagens filosofifundering.

Musik: "Tomma tunnor skramlar mest" - Ola Magnell

12 oktober 2006

Nej, den pausen varade ju inte så länge den....

Mitt mående förbättras gradvis, märker jag.
Terapin hjälper och medicinen, får jag nog anta.
Att driva sin egen linje, att acceptera sina känslor och leva med dom är ett bärande tema i gruppen. Dom flesta av oss har varit måna om att vara andra till lags och populära, även om det kan ha sett ut som om man är självständig och stark.
Man har alltid rätt til sina tankar och sina åsikter.
Man kan inte räkna med att alltid vinna eller få rätt, men man måste för sitt mående driva sin linje och visa var man stär för.
Två konfrontationer denna vecka visar just detta för mig.
I det ena fallet vann jag och i det andra förlorade jag, men jag hävdade det som jag menade är rätt och därför mår jag bättre än jag annars skulle gjort.

Och livet är som en pizza, man tror man vet vad det innehåller.....

Musik: "Love reign over me" - The Who

Vilar.

Jag är på väg upp igen.
Benar ut vad jag egentligen vill i livet, vilka saker som är värda nåt.
Visar vad jag står för och tar dom konsekvenser det innebär.
Gör det jag måste
Nu är det IRL.
Tror att bloggen får vila lite nu.

Musik: "How can I keep from singing" - Eva Cassidy

11 oktober 2006

Sömnlös i Malmö

Ligger i soffan och lyssnar på statsministerns långa, långa regeringsförklaring.
Har tagit in täcke och kudde.
Det kunde vara hur mysigt som helst, men jag känner mig onyttig och är hur trött som helst.
Jag står precis som statsminstern för arbetslinjen och tycker inte att jag förtjänar at vara hemma.
Borde göra nytta.
En slags baksmälla efter en trevlig kväll/tidig natt vid datorn och efter en dag med långa, långa samtal och konverationer, hopp, förtvivlan och sen hopp igen.
La mig sent och när mobilen sjöng ut temat från "Sällskapsresan", så var jag fortfarande vaken. Tidningen hade inte kommit.
Det får bli kaffe och partiledardebatt.
Helt okej.

Musik: "Ingen kommer undan politiken" - Marie Bergman

10 oktober 2006

Spraydate revisited

Sajberdejtvärlden är en fascinerande värld. All tillkämpad coolhet man ser, alla sorgliga ensamma människor som nödtorftigt fösöker dölja sin stora ensamhet. Intressant också vad folk väljer att lyfta fram som sitt jag. Tatueringar, hundar, piercingar och bilar....
Och tuffa kravspecifikationer...ekonomiskt oberoende, gott självförtroende, rolig, glimten i ögat, vältränad. Ställ samma krav på dig själv får du se hur lätt det är!
Könsrollerna verkar sitta stenhårt. Snubbarna uppvaktar, ofta lite grottmanlikt och prinsessorna sitter i sina torn och fladdrar med ögonfransarna.
Annars är det säkert ett otvunget sätt att träffa nån. Man kan i det längsta låtsas som om det bara är en kul grej och inte ett uttryck för ens verkliga längtan efter att somna och vakna med nån.

Musik: "I still miss someone" -Johnny Cash

09 oktober 2006

Nån som bryr sig

Mobilen pep, det var ett sms på ingående.
Grodan, sonen eller dottern, tänkte jag, men det var helt fel.
Det var nån helt annan.
Det finns dom som bryr sig om en utan baktankar, egen vinning eller samvetsnöd.
Dom som bara bryr sig för att dom gör det.
Jag blev så jublande glad som jag inte blivit på rätt länge nu.
Ett enkelt sms räcker.
En hälsning, nägra värmande ord.


Musik: "Heart of glass" - Blondie

Sushi och samtal

Möter en kompis nere i korsningen Storgatan-Södra Förstadsgatan och så går vi och äter sushi och pratar om livet och sådär. Det förflyter en stund och jag kan känna mig alldeles vanlig; som någon går och äter lunch med en bekant liksom. Behöver inte bara vara sjukskriven och ensam. Och vi pratar inte bara bort tiden, vi pratar om viktiga saker. Skitsnacket kan ha sin tid, men den är inte nu. På biblioteket är allt nästan sömnigt; jag går och skickar ett mail till grodan, varför vet jag inte, jo för att jag vill så klart.
Hemma igen lägger jag mig och läser.
Ska koka mig en kopp té.
Samla tankarna här och nu

08 oktober 2006

Hon går där, stolt med sin tjocka mage.
Säkert hade hon velat leva i normal vanlig tvåsamhet, vem vill inte det?
Men det alternativet förelåg inte. Hon kommer aldrig att gå hemma med vårdnadsbidrag (fast hennes kommun kommer heller aldrig att införa det).
Pappan till barnet bor i ett annat land, rent av.
Men hon gjorde det hon kunde med det hon hade.
Det slår mig hur människor förmår att skapa lycka efter de förutsättningar som föreligger.
Gillar la-la-läget på riktigt.
Själv tror jag så ofta att det måste vara "all or nothing" och då blir det förstås nothing.

Musik: "All or nothing" - Small Faces

06 oktober 2006

Te med....femåringen.

Höll på att skriva hans namn där.
Ska jag inte göra, såklart.
Den här morgonen blev lite omtumlande med läkarbesök, sjukskrivning och gräl med chefen (är jag sjukskriven, så är jag....då går jag INTE på möten!).
Samtal i telefon av olika art...då känns det bra med lite te med femåringen.
Hans hemgjorda medicin dricker jag däremot inte.

Musik: "Hungry heart" - Bruce Springsteen

I nöden prövas vännen & min läsekrets.

Det är tidig morgon här i Malmö. Om det vore juni, så skulle solen nästan vara uppe, men nu är det alltså oktober och det är svart som i en grav. Jag har ju gått hemma en vecka nu och det gör att dygnsrytmen blír lite miffad. Men den rättar snart till sig igen, bara jag kommer in i rutinerna igen. Tänker på "pappas" inlägg nedan och på vänskap. Hur det gamla talesättet "I nöden prövas vännen" är så ohyggligt sant. Under min långa sjukdomsperiod i vintras var det så uppenbart vilka som fanns kvar, vilka som tillkom och vilka försvann. Och dom som inte bestod prövningen kommer aldrig mer in i mitt liv, med mindre än att en bra förklaring presenteras. Om du är hemma och har influensa, så kan jag komma och servera dig medicin och hämta vatten och om jag är låg och behöver värmande ord och sällskap, så ska jag få det av dig. Så är det bara. En vän säger däremot inte bara det man önskar höra, utan ibland det man behöver höra. Allt ovanstående är tillämpbart i ett kärleksförhållande också; ännu mer där skulle jag säga.

Vad "Pappa" anbelangar, så anade jag inte ens att han läste min blogg. Jag vet och anar vissa läsare (även om jag förundras över att ni står ut med mina drapor ibland), medan andra då är fullständiga överaskningar. Detta är mitt forum för att vara dryg, spy galla eller jubla, men det är klart att jag tar hänsyn till läsare. För nära anhörigas skull redovisar jag inte mina mörkaste tankar när dom dyker upp och jag försöker attt inte lämna ut nån annan än mig själv. Dom få gånger jag ändrat eller kastat inlägg har det varit av det skälet. Min blogg är ovärdelig, särskilt som jag inte skrev den där boken i somras. Fler än pappa får gärna kommentera, men vill ni bara läsa, så räcker det långt.

Musik: "You´ve got a friend" - Carole King

05 oktober 2006

Längtar bort

Ett rum står tomt varannan vecka, ett annat större delen av tiden.
Jag vill det inte, accepterar det bara därför att jag inte har något val.
Och jag längtar bort.
I tid, i rum, i liv.
Tycker mycket om min bostad, men vill att den ska vara större och fylld av liv.
Det är tomt, det är ensamt och trist större delen av tiden.
Jag hör att jag ska lära mig att leva med mig själv, men har man upplevt kärleken så är det som att ha öppnat Pandoras ask...att ha tagit love heroin (Ja, jag veet att det är Notting Hill-repliker, men sån är jag...). Ja och som jag kämpade i juni för att vi skulle satsa igen, å gud jag gav inte upp....

Jag tänkte att har jag nu hittat någon som passar mig så bra, som jag älskar och som älskar mig, så vore det väl fan om jag inte körde ända in i kaklet.
Så jag gjorde det för första gången i mitt liv.
Men till och med då går det åt helvete.
Också när jag ger allt förlorar jag.

Values...det som är viktigt i livet skrev jag om igår.
Jag talar inte om att fly
Jag talar om att jag längtar bort.
Tama fåglar längtar, vilda fåglar flyger.
När fan ska jag börja flyga igen?

Musik: "Är det konstigt att man längtar bort nångång" - Lena Andersson

04 oktober 2006

Values

Man skulle tänka sig ett hus med en veranda och sig själv sitttandes på denna som gammal. Sen skulle man tänka sig ett litet barn som kom fram, hoppade upp i ens knä och frågade vad som varit riktigt viktigt i livet. om tankarna fladdrade iväg, skulle man inte värdera det, utan bara stilla återföra sina tankar på rätt bana,
Ja, jag fick anstränga mig för att inte tänka på ett blått litet hus i Floda, så jag tänkte mig ett rött trähus omgiven av granskog nånstans i mellansverige.
Fat chance att jag någonsin bor så, men nåt av mina barn, kanske.
Senaste veckan har varit mycket rörig, det vet ni.
Konstigt vore det väl annars.
Men just då fick jag ett lugn som jag annars saknat.
Tänkte på allt jag kan och vill och såg mitt liv, som det kan tänkas bli.
Så jag satt där med ett leende.
Vill hemskt gärna bli gammal
Och nu har jag tänkt hur det kan tänkas se ut när jag en gång lägger det aktiva livet bakom mig.

Values - det som är viktigt i livet ska man träna sig på att fokusera på.
Det ter sig självklart när jag tänker på det.
Det kommer att bli bra.

Och min bästa vän lämnar mig inte, var så säker, oavsett var, hur och vad saker händer.
Om hon så inte fattar det själv, så är hon med mig, one way or the other.

Musik: "When I´m 64" - Beatles

hudlös

Det finns ett gult hus just där allén tar slut
med vita fönsterkarmar och smutsigt glas
blommor på gården
och sandlådor
drömmar som växer
drömmar som far

Och jag var hudlös

nere på torget hörs skejtarnas klipp-klappljud
bussarna startar och far i väg
vilsna själar
och falafelrester
vägar som leder
vägar som som förvirrar

Och jag var hudlös

Inget som skyddar mig när det blåser kallt
Inget som hindrar mig från att uppleva allt
dofter, smaker
allt är som det alltid varit
en solstrimma
orkar så så smått ta sig in

Och jag är hudlös


Musik: "Helpless" - Neil Young

03 oktober 2006

Min underbara unge.

"Men, får jag bjuda dig på nåt, då?"
"Ja, klart du får!"

Så går han ut en sväng och antagligen ner till affären på hörnet. Dyker upp efter en stund med choklad, coca-cola och en kvällstidning.

"Man ska ha det bra när man mår dåligt!"

Min älskade, älskade unge.


Musik: "Piece of my heart" - Janis Joplin

Svart sjuka eller svart humor?

Idag klockan 10.10 kommer ett program på radion om svartsjuka.
En familjeterapeut ger råd...
Svart sjuka eller svart humor?

Nu är det så dags.

När det drabbade mig i våras/somras var det som att ha fått cancer...det släppte inte och det påverkade hela mig och allt jag gjorde..
Svartsjuka var nånting som jag egentligen bara hört talas om hos andra och starkt moraliserat över. Älskar man varandra, så litar man på varandra och sånt där.
Men blir man misstänksam så blir man och då ser man det man vill se; det som passar in i mönstret. Nu sitter jag där jag sitter/ligger där jag ligger och jag vet inte vad det ena eller andra kunde inneburit om det vore annorlunda.

Jag är så trött.

Jag behver vila.

Jag vaknar pigg, men sen tryter orken.

Orka...


Musik: "If I could turn back time" - Cher

02 oktober 2006

Å, jag far för vinden.

Å, jag roar mig för stunden.
GAIS förlorar med 5-1 mot MFF på FIFA 07 och den straffmyndige jublar.
Bjuder honom på Burger King, men tårarna stannar bara med nöd och näppe inne.
Man är ju inte bara man, utan farsa också.
Yeah, right.
En stunds tågstrategi i Hässleholm fyller också mina sinnen för ögonblicket och på tåget hem pratar jag med hon den söta från marknadsavdelningen, men det hjälper inte, för inget hjälper.
Jag är duktig, har bara en ynka gång lagt tillbaka henne på msn.
Men jag ska inte, jag ska inte.
Men det är ju inte mig att ge upp och lägga ner, det är jag att kämpa, slåss och kanske förlora, men mäjligen vinna.
Hela jag är som ett asplöv som far för höstvinden.
jag yr omkring, men mitt sinne befinner sig under jorden, bland daggmaskar och illaluktande förmultnande växtdelar.

Och på varuhuset; sången som ormarna sjöng hela sommaren och den där som hon alltid spelade i bilen. Går inte in på hennes sida, ropar inte på msn. Men hon är ändå alltid här, vad jag än ta mig till. Och när det ringer hoppar jag till, men det är alltid exet eller dottern eller nån som ska sälja nån skit.

Deppdipp och piss.

Frågar ändå inte varför, utan bara: vad ska jag göra?

01 oktober 2006

I morgon

Dom kommer alla tre.
Småpojkarna efter lunch och den straffmyndige senare eller nåt.
Han ringde ikväll, enusiastisk, glad med så mycket att berätta.
Ska visa honom "Girl from north country" med Dylan och Cash.
Sonen har en fanastiskt bred musiksmak, så det kan lia gärna vara en låt från 69, som nåt splitternytt. Cash är en favorit både för honom och mig.
När jag hör sonens röst slår det mig att lyckan kan finnas överallt och se så olika ut.
han är egentligen rätt kass i skolan resultatmässigt, men det vilar inga större ledsamheter.
Jag kunde kanske lära mig nåt av det.

musik: "Girl from north country" - Johnny Cash och Bob Dylan

30 september 2006

Näru, inget jag väljer!

Och rubriken i förra inlägget var ju första raden i musikvalet....jag tror nog inte att hela världen glömt mig.
Nu med vin och choklad är ensamheten rent av acceptabel, men något förstahandsval blir det aldrig.
Jag kan hitta på saker.
Gå på bibblan, spana in prideparaden, dricka kaffe och coca-cola på stan..
Det är inte det, det är bara det att det är sånt jävla slöseri med tiden att inte vara med någon när man hade kunnat.
Aldrig ett förstahandsval.
Så stängs en möjlighet och öppnas en ny.
Det är märkligt men alltid så.
Som klichén säger: livet går vidare.
Och nu har åskan kommit hit.

Musik: "No more tears" - Barbra Streisand & Donna Summer

Allein...die Welt hat mich vergessen...

För en vecka sen var jag på väg till Berlin, lekte med hennes ungar på båten.
Det är alltså redan en vecka sen, tiden går så fort och jag hänger inte riktigt med.
Idag sov jag länge, vävde in märkliga drömmar i morgontankarna, samtidigt som ljuden från gården var lugna och fina; en cykel som låstes upp, några fåglar, dörrar och portar som slogs igen. Vissa saker stannar i skallen, en jävla massa varför, som jag värjer mig mot, mer eller mindre framgångsrikt.
Jag önskar att jag hade ett barns ständiga närvaro i nuet, eller grodans okomplicerade sätt att lägga saker bakom sig. Men jag känner mig övergiven och jag har det tråkigt. Det är fakta. grubblar och ältar för mig själv. Känner att jag misslyckats i jobbet, som marathonlöpare, som, ja, det mesta. Nu är ingen tid för mig att fatta viktiga beslut eller så, nu måste jag vila och försöka få den här helgen att gå.
Tiden går ju så jävla snabbt, som sagt.

Musik: "TV-glotzer" - Nina Hagen

29 september 2006

Sluta mesa!

Jag har alltid tänkt att jag nog får ge mer än jag tar, utan att begära tacksamhet för det.
Både här och där, faktiskt.
Jag tror att det är att vara en godare människa än annars.
Men nån gång är måttet rågat.
Det kommer en dag då jag faktiskt måste få igen ungefär lika mycket som jag ger eller offrar.
Bekräftelse på att jag är värd att offra något för.
Jag vägrar att vara en mes som andra kan köra med som dom önskar.
Mig ska man inte bara slå av och på efter humör.
Ingen, ingenstans.
Jag får ta dom risker det innebär.

Musik: "Fire" - Pointer Sisters

28 september 2006

Ur fas...

Så kom då dippen. Påhejad av flera yttre faktorer. Jag visste att det förr eller senare går neråt en smula igen, men det gjorde mig verkligen rädd. Och idag har jag ältat, men plockat fram mina redskap från terapin och dom har funkat. Jag somnade alldeles för sent igår, visste att dt skulle bli en skitdag även idag i viss mån, men jobbade och gjorde det jag skulle i alla fall. Nu ikväll var jag till och med så ödmjuk att jag ringde exet och bad henne om något, det ni!
Allt fattar jag inte, allt reder jag inte ut. Också det måste jag acceptera.

Det kommer i fas igen; det gör det.

27 september 2006

Klagovisa 2

Men inte fan blev det bättre. Tilliten som alltid hos mig är det sköraste av skört, fick sig en favorit i repris-knäck. Tycker om att ha framförhållning, tycker om att kunna göra planer att vara spontan utifrån. Sån är jag. Jag kan vara så lättsam och spontan, men behöver känna mig någorlunda trygg och säker på vad som är.
Tänker inte spekulera i varför, det bara är så.
Folk som vill ha med mig att göra får veta det och sen dra sina egna slutsatser.
Jag å min sida får lära mig att ta motgångar, för det är jag jävligt kass på

Musik: "Wake me up when September ends" - Green day (jo, jag vet att det inte var längesen sist)

Klagovisa

Och ändå började det bra idag.
Klockan ringde, jag kom upp, fixade mig, tog upp ungarna, frukost och sen iväg.
Men jävlar vad det tog emot sen.
Trött, grinig, ledsen, sur...allt möjligt.
Och ja, jag tyckte synd om mig
Och ingen cykel och upp på långsamma bussen.
Det tog emot och strax före Triangeln fattade jag att det var lika bra att pallra sig hem igen.
Samtidigt blev jag rädd att det var oktober -05 i repris,
men nu här hemma räcker det att tänka ett par minuter,
så fattar jag skillnaden.
Minns då, ser hur det är nu.
Och det som körde ihop sig så förbannat reder jag ut.
Får skriva listor och så.
Får se till att kommunikationen funkar.
Stannar hemma idag, går på terapin.
I morgon är en annan dag.

Musik: "I morgon är en annan dag" - Christer Björkman

25 september 2006

Blogg från Berlin

Hemkommen därifrån, alltså.

Fyra saker skulle jag kunna blogga om då, typ:

1. Marathonlopp. Om en spya, två toabesök, en kass tid, men att jag likförbannat sprang genom Brandenburger Tor.

2. Politik. Stod och väntade på starten under en grön valaffisch som blivit kvar, men tvingades springa förbi massor av nasseaffischer.

3. Historia. Berlin ÄR historia. Grodans, ormarnas och Onkels släktsaga, personliga lidanden och mirakulös utväg ur eländet, men också det stora vart man står och går...där låg bunkern...där gick muren...minns du k-piskarna...och nu...

4. Relationer. Vi, dom, du, jag, hur funkar det, vad ska man jobba på, vad måste man respektera, finna sig i...och så där.

Musik: "Keep on running" - Spencer Davis Group

22 september 2006

Min idol blev en gnällspik!

Nej, jag menar inte Lundell.
Jag har haft fler idoler.
Den störste av mina politiska idoler (pre-Joschka!) hette Birger Schlaug och var språkrör när jag satt i PS under den vedervärdiga tiden när partiet stod utanför riksdagen.
Och när vi tog oss tillbaka, så var det tack vare honom.
Tuff och cool i debatter, den bäste, den som lärde mig alla fula trick jag kan....
En smart kille med engagemang som aldrig sinade.
Nu hör jag att han lämnat partiet och är nån slags fri skribent som skriver böcker om Elvis och sådär.
Det får han gärna göra, även om nog inte är nån läsning för mig, precis.
Däremot läser jag noga när han hackar sönder sitt gamla parti på DN-debatt.
En gnällspik, som tycker att det var bättre förr och som inte ens verkar fatta att det går bättre för partiet än nånsinn. Vi har fått mer gjort, vi har samarbetat med den trötte Persson....och ändå växer vi.
En del konstigheter finns det för all del i partiet (inte minst EU-politiken!) - men 'äntligen säger vi rakt ut att vi vill regera; att vi vill ha makt.

Det är synd att min idol blev en gnällspik.
Men det går att leva med, särskilt som mp är starkt och välorganiserat som fan.
Och snart är det 2010!
Då ska vi in i regeringen Wallström...
Gärna med en ny europapolitik!


Musik: "Don´t be cruel" - Elvis Presley

googlande, skrivande son

"Hur skriver man ssssccchhh, pappa?", hörs det från femåringen, när jag står i köket och diskar. jag kommer in och ser att han tänkt googla på John English, det står: jåningli...och det som saknas är alltså detta mystiska sje-ljud.
Han kan, killen.
Häromdan ritade och skrev han en egen tidning med Fredrik Reinfeldt på framsidan och storebror fick minsann en home-made bok i present. När hans googlar på jemsbånd, frågar google om det möjligen kan vara James Bond som avses.
Och det är det ju.
Ungar kan om man låter dom, vet ni.
Ge dom tid, ge dom redskap.
På jobbet har vi skippat stress och tidspassning för att låta allting ta sin tid och det TAR tid att dra på sig kläderna när man är liten...

För mig är det glasklart en politisk handling att låta barn pröva sina vingar och bli självständiga. Grön, liberal, anarkistisk tro på människans förmåga. Ungar som får pröva, som ser att vi tror på dom växer upp till trygga demokratiska människor.
Såna skyller inte på utlänningar eller EU.

Musik: "free as a bird" - Beatles
Nu är den över och passerad, sonens femtonårsdag.
Han fick ett spel till PS2-an som inte funkade och GAIS-halsduk och d:o-mössa av sin farmor och en bok som femåringen författat alldeles själv.
Han får säkert mer hos mor i morgon.
Minns när han föddes den där ljumma septembernatten.
Läste i aftonbladet häromsistens om pappor som inte pallade med, eller hade nån lust att vara med på förlossningar.
Vilka mesar, va.
Såna ska kanske vänta med att skaffa barn tills dom blivit män, eller?

Jag var förstås där då, precis som dom andra gångerna.
Visst ville jag stödja och hjälpa min kvinna, men mest var jag ju själv nyfiken på hur den där ungen såg ut. Och maskinerna funkade och personalen var ljuvlig. Vi var trygga på ett stort universitetssjukhus, bra det. Föda hemma är lika korkat som att operera hemma, finns möjligheten till säkerhet och trygghet, så ska man ta den.
Så det så.

Musik: ""Born to be alive" - Patrick Hernandez

19 september 2006

Tröjor jag aldrig slänger.

En tröja jag inte vill skiljas från är en snart genomsinlig T-shirt från Jerusalem.
På bilden ser man den klassiska vyn med klippdomen och andra highlights från old city.
Det står Jerusalem på hebreiska, engelska och arabiska. Jag hade massor av tröjor med mig hem från den resan, men detta är den sista kvarvarande.
Nån har dottern stulit; den med texten "Palestine" och ett grönskande träd.
Hmmm...undrar om hon fortfarande har den på sig ibland.

Min allra äldsta ännu fungerande tröja är från -78 eller nåt. Farsan var i USA och köpte ett joggingset i nån obestämbar färg. En sweatshirt med dito byxor till, sånt som man kan se amerikaner jogga i i gamla serier. I verkligheten springer man bara i sweatshirt om man är självplågare. Och brallorna är borta sen länge; hade nog aldrig på mig dom nån endaste gång. Från samma resa härstammar en Van Halen-skiva, som jag nog aldrig spelat. Gillade aldrig Van Halen, men det kunde ju inte farsan veta.



"Summer of 69" - Bryan Adams

18 september 2006

Sonen vann.

Och i lördags på Gamla Ullvi fick jag telefon från åttaåringen:

"Jag har gjort ett partitest i tidningen och ÄR moderat!".

Tur att nån i familjen är på vinnarsidan i valet.

Musik "The winner takes it all" - Abba
På Gamla Ullevi i lördags hade jag min "GAIS ALLSVENSKAN 2006"-tröja på mig.
Lite stolt över den är jag.
Köpte den på plats i Landskrona förra hösten, direkt efter att domaren blåst av matchen och GAIS var tillbaka.
Alla Landskronabor gick ut från IP med hängande huvud. Stackars dom.
Landskrona har jag varit sammanlagt tre gånger i.
En gång för att provåka trådbussen, en gång var jag på muséet och så då i höstas när vi slog ut dom ur allsvenskan. Stan verkade bestå av invandrargäng, sossepampar och whitetrash.
Sossepamparna heter Karlsson i efternamn och är far, son och kusin, eller hur det nu var. Nordkorea?
En riktig loserstad med nedlagt varv, kasst fotbollslag och behov av syndabockar.
Så jag blev bara så där förvånad över att Sverigedemokraterna tog 22 procent i valet.

På gamla i lördags var det en aktion med rasismen inom idrotten.
Och visst såg jag några rakade skallar i klacken.
Idioter finns överallt.

Men på vissa håll är dom fler än på andra.
Säkert utlänningarnas fel att BoIS åkte ut också.
Mitt förslag är: låt SD regera i Landskrona!
Låt dom göra bort sig en gång för alla.
SD-puckona som aldrig lyckas få fullt manskap när det är fullmäktige och som har sammanlagt EN åsikt. Vad fan skulle dom göra om dom tvingades göra budgetar och prioritera.
Skulle bli en rätt kul syn!



Musik: "White man in Hammersmith palais" - Clash

17 september 2006

Valdag i skogen

Mina valdagar har vanligtvis börjat med en tidig stadig frukost och sen ut stan till vallokalerna som jag varit satt att bevaka med kassar fulla med valsedlar. Det har varit pirrigt och kul. Och valförrättare och andra partiers representanter har varit trevliga och glada. Kaffet har flödat.
Men idag klafsade jag genom underbar och kuperad terräng med min groda i handen. Grodan och hennes kassa rygg. Upp och ner för backar, som på lidingöloppet, fast bara fem kilometer. Att ta hand om sin hälsa är också ett slags politik, antar jag. Både grodan och jag har redan röstat. Verkligen inte på samma partier, men av med den respekt för varandras åsikter som vi har. Politik är dock inte det vi ägnar oss åt tillsammans.
Men promenader har en stor plats i våra dagar tillsammans.
Sen drabbades av nåt som liknade ångest när tidpunkten för avresan kröp närmare. Det smärtar att avståndet är långt, men jag försöker räkna det vi har och inte det vi saknar.
Ska lyssna på valvakan i lurarna på tåget.
Det känns i magen som om borgarna vinner.
Men min mage har haft fel förr.
Hoppas det är så nu med.

Musik: "No surrender" - Bruce Springsteen

16 september 2006

Sitter på andra våningen i grodans hus och skriver. Men det var min själ på håret att jag kom hit. Tåget var inte fem, utan femtio minuter försenat vid avgång från Malmö, vilket innebar att tågföraren fick köra som om han hade stulit tåget för att komma fram så lite som dryga kvarten försenad till Gbg C. Biljetterna kollades inte alls, konduktören sa med en suck att han inte hann med det. SJ -kvalitet, yeah right. Det var dessutom billigare - eller mindre dyrt ska jag säga - att åka första klass jämfört med andra klass. Jag har sagt det förr, lägg ner SJ ochandla upp trafiken av någon som är intresserad av att köra tåg billigt och i tid.
Swebus finns, så varför inte swetåg?

Peter var utmärkt i slutdebatten.
Bäst, verkligen
Såg trevlig ut, också.
Men coolt hade ändå varit om han hade haft en armanikostym, precis som allas vår fördetta Bundesaussenminister Joschka Fischer.
Klimatfrågan hade tjänat på det.

Musik: "Slow train coming" - Bob Dylan

14 september 2006

Laganda funkar

Så Materazzis tal om att han hellre ville ha Zidanes syster än hans tröja renderade honom en nedskallning. Men Materazzi kan le och kolla in guldmedaljen som hänger där på väggen...
Divorna skriver sina egna regler, ja och i Zidane-fallet så kostade det kanske hela Frankrike ett VM-guld.
Wow, vilken laganda.
När jag satt i solskenet i går kväll och såg sonens fotbollsträning tänkte jag just på detta. Kenneth hojtade och dirigerade och att ingen är störe än laget är en självklarhet.
Så måste ett lag funka.
Och även om man inte alltid vinner så står man tillsammans.
Egot får vika, förutom det självklara att man inte skadar någon annan. så när min egen lille Materazzi smäller på i närkamperna blir han stundom tillsagt.
Hårt, men inte fult.
Allt för laget betyder inte: till varje pris.
I våras hade jag efter ett långt och jobbigt sammanträde i nämnden för kollektivtrafik varit med och hittat en kompromiss som kunde hålla och tillgodose olika behov i en knepig fråga.
Dagen efter dissades jag offentligt i ett pressmeddelande som var författat av Bo Thunell, men underskrivet av Anders Lindeberg.
I våra samarbetspartners och motståndares ögon sågs de gröna som löjdar som kackar i eget bo.
En laganda helt i Zidanes anda (men långt ifrån Rörsjöstadens IF!)
Själv sa jag inte ett ord om detta utåt, men tro mig, internt var jag tuff mot dom mesiga..
Undrar förresten om Zidane såg sin tränare i ögonen på kvällen den 10 juli?
Har svårt att tro det.

Musik: "Wake me up when september ends" - Green day

Laganda funkar för att det är rätt.

12 september 2006

Radera!

På min jobbmail raderas meddelanden efter två månader.
Det betyder att gammal skit rensas bort efterhand och det som är bra kan jag spara nån annanstans.
Önskar ibland att det funkade så överlag i mitt liv.
Kassa saker som hänt mig eller rena hjärnspöken stannar ofta kvar och skuggar sånt som är viktigt, bra och kul. Det hindrar mig från att vara cool, njuta av livet och må så bra som jag egentligen mår.

Men den här sommaren som kallas höst är njutbar, åh!

Och min träning funkar bra.

Och grodan.

Och ungarna.


Musik: "Here comes the sun" - Beatles

11 september 2006

Från jobbet och hem.

Stairway to heaven räcker hela vägen från jobbet och hem i det gassande solskenet. Trappuppgång till himlen, ja.
Hur många trappsteg det var från gatan och hela vägen upp i World Trade Center har jag ingen aning om, för vi åkte hiss .
Utsikten var nästan för bra.
Nu är tornen borta; Usama visade långfingret och bevisade att "Jag kan ta er, mitt i erat hjärta". Och hämnden blev en formlig vendetta och Bush blev omvald.
Var Usama är vet jag inte, men en jävla massa människor är döda, så mycket är klart.

Hemma har jag fått ett brev från folkpartiet med handskriven namn och adress på kuvertet, ovanligt. Det handlar om skolan och om lärares befogenheter och somligt håller jag med om och somligt inte, men engagemanget är inte att ta fel på. Lite förvånande hur detaljerade man är - om man litar på lärarna så borde man väl överlåta detaljerna dit, kan man tycka.
Och att förebygga är ju heller inte fel, eller?
Starka lärare som förmår och har koll, mindre klasser, roligare pedagogik...

Hur man förebygger nya terrordåd, är svårare att komma på.

Musik: "Starway to heaven" - Led Zeppelin

10 september 2006

sprang i dunkel

Sprang, först i dunkel och sen i mörker.
Lyssnade på din gata och sen på debatten mellan Persson och Reinfeldt.
Persson vann, tycker jag, men det är kanske för att jag ville det som jag tycker så.
En som gillar Reinfeldt, däremot, är åttaåringen.
Han är moderat och skällde på sossarna hela tiden när vi var ute i Gyllins trädgårdar och åt äpplen och plockade gräslök.
En del av Gyllins gamla område skall bli bostadsområde.
Detta var enligt sonen sossarnas fel och det skall allliansen ta itu med när dom vinner nästa söndag, så att vi även nästa höst kan plocka dom goda äpplena.
Själva tog vi itu med kojbyggen och studier av gråsuggor.
Softade också en god stund.
Låg på rygg på filten och tittade på den blå himlen genom trädens kronor.
Nice som fan.

Musik: "Ingen vinner" - Mauro Scocco

09 september 2006

hår och prylar

Ser ut som en överårig Johnny Rotten, med håret rakt ut från skallen..
Försökte skicka ett MMS, men min nya telefon ville inte veta av det.
Lika bra det kanske.
Solen skiner, brittsommaren kom ändå och mellisen skulle på kalas.
Valde själv ut present, slog in den och skrev.
Jag fick "bara" betala.
En klasskamrat var i affären samtidigt.
Morsan valde ut, slog in, skrev på kortet.
Varför?
Ungar kan!

Blev lite förälskad i min telefon.
jag skulle nog ha miljoner prylar om det bara fanns para till det.
En pc till fjortisen, en bärbar till moi, iPod, alles, tutti..

Så inkorrekt, jag vet.

Men lugn alla grönfundisar....mina pengar går till mat och resor.
have no fear.

musik: "Pretty vacant" - Sex pistols

Fredagen den 8 september

Ja, precis.
även om jag får ett sting av dåligt samvete för att jag sitter vid sidan av i två timmar, så är samtalen ovärdeliga.
Min bästa vän.
Förutom allt det andra, då.
Sen satt jag med fjortisen och surfade och garvade åt ringsignaler.
Innan vi gick och la oss sa han att det hade varit en jätterolig kväll.
Okej, om du säger det, så!


Musik: "Friday" - JJ Cale

08 september 2006

Ut i gryningen

Uppfostran av teenagern kräver det bästa av mig.
Det sliter, men slutar alltid lyckligt.
Man kan fan inte ge upp, eller ge efter.
Men jag förstår att många gör det.
Idag fick han huvudstupa ge sig ut i gryningen för att hämta engelskaboken hos mor, ty den hade varit där hela (pappa)veckan.
Ingen pardon och det fattade han.
Men dt slutade inte med det.
Hemma skrek han och gormade om det ena och andra, blev inkörd på rummet och skulle därefter åka till mor för att aldrig mer komma hit.
Men, det slutade lyckligt, det med.
Långa samtal visar att det finns tankar och funderingar därinne, som inte alltid märks i dom dagliga rutinerna. Det sitter en bit in. han är ju kille, gubevars.

Musik: "Teenage kicks" - Undertones

Tjuvlyssnat på jobbet

Pojke ett och pojke två bär inte bara nästintill identiska namn, dom är dessutom bästisar.

Men inte alltid:

Pojke ett: "Å, pojke två vill leka med mig måndag, tisdag, lördag, söndag, måndag, alltid, alltid, det är jobbigt!"

Pedagog: "Jaha, vem vill du leka med, då?"

Pojke ett: "Pojke två!"

Ibland är det ombytta roller:

Pojke två: "Pojke ett har slagit mig varenda dag i hela mela mitt liv!"

Varpå leken fortsätter.


Musik: "Stock och stensången" -

07 september 2006

BK rvisited

Jag undrar fortfarande om tjejen på Burger King är släkt med den berömde fotbollsspelaren som bär samma efternamn som hon.
Kusin eller lillasyster.
Nej, inte Larsson!
Tänk Malmö, tänk..dribblingar!
Fjortisen blir överförtjust när jag bjuder honom på BK efter min terapi.
Nä jag orkar inte slamra ute i köket med start halv åtta.
Inte en vanlig vardag.
Så fettdrypande junkfood blir det.
Oj, så onyttigt det är
Gott dock.
På BK är det alltid många unga män med keps, har jag lagt märke till
Undrar varför?
Unga män kanske alltid har keps, vad vet jag?
Känner inte så många, om man inte räknar fjortisen, men...eh...man, nej.

Musik: "Hamburgaren" - Ensamma Hjärtan

05 september 2006

Hjälplös

När nån av mina kära har det taskigt vill jag göra något och inte bara stå där som ett fån och titta på. Kanske flytta ett hus från ena sidan gatan till den andra....eller ett berg, vadhelst som kan hjälpa, lindra eller bota.
Men för det mesta stannar det vid att jag uttrycker viljan.
Och det räcker fan inte.
Det som Stig Dagerman skrev om att göra en annan människa väl är inte alltid så lätt. Han borde skrivit "för det mesta kan du inte göra ett skit, Anders, bara säga att du skulle vilja". Alldeles för ofta är man hjälplös.
Så jag gör som hon, tänker positivt.
Ser til det som funkar istället för det som brister.
Nu strax ger jag mig ut i dagen.
21 ungar ska ha omsorg, lärande och fostran och en snart femtonårig härlig unge, ska upp ur sin säng. En liten åttaåring ska till doktorn klockan elva för sin förkylningsastma (igen).
Och kanske ringer jag henne på väg till jobbet.



Musik: "Helpless" - k.d. lang

03 september 2006

Vargar äter inte barn

Men varför bekräftar folket i Mora och Orsa och var det nu är mina fördomar?
Nu ska dom folkomrösta om rätten att skjuta varg därför att dom är så rädda för att vargar ska komma och äta upp deras barn. Och den dumme Reinfeldt (förlåt) jamsar med.

Två saker bara:

1. Vargar äter inte barn.

2. Det är inte i Orsa kommun lagar stiftas utan i riksdagen.


Musik: "Hungry like a wolf" - Duran Duran

Önskar.

Önskar jag hade hennes lättsamma sätt.
Men med det jävla ex som hon tvingas förhandla med, så lär man väl sig att välja väl bland krigen, I suppose.
Jag kan oroa mig, älta och grubbla i evigheter över saker som hon kan släppa rätt ner i avloppet. Trots att hon är dom där åren yngre, så beundrar jag henne oerhörtoch ser upp till henne.
Hon är klok, min groda.
Och, jodå, mer självömkan än att jag ser att jag också har mina ljuspunkter är det inte heller.

Musik: "Ronka" - Perverts

02 september 2006

Hon hade aldrig ätit falafel.

Röstade.
Vi gick på stan och kollade i affärer och på folk.
Hon hade aldrig ätit falafel, tänk er det, Malmöbor!
Så mitt i köpcentrat kunde man rösta och det gjorde jag.
Kryssade mig själv i regionvalet, Karin till riksdagen och någon i kommunvalet med.
Krysset på mig själv var för formens skull, det är Åkesson som tar platsen och skall vara så.
Får jag syssla med mina trafikfrågor är jag nöjd.
Det enda som bekymrar mig är om alternativmedicinare får för stort inflytande i partiet.
Kan återkomma till det vid annat tillfälle.
Demokratin är härlig.
Före mig i valkön stod en man som frågade var Sverigedemokraternas valsedlar fanns.
Han såg inte ut som nån rasist, utan pratade dalmål.
Konstigt, va?
Så träffar vi Allan vid Gustav, som alltid trevlig och social, trots att våra åsikter är så olika.
Men det stora med dagen är att gå med henne på stan.
Att vara med henne, andas och känna hennes närvaro är stort och rätt.

Musik. "How can I keep from singing" -Eva Cassidy

31 augusti 2006

Städar utan ilska.

På terapin fick vi i uppgift att varje dag ta en sju-åtta minuter till att bara göra något vardagligt, släppa alla tankar och lite halvhögt för oss själva berätta exakt vad vi gör.
Träna på att vara här och nu och inte älta och grubbla.
Grubbel läker inga sår.
Men, jävlar vad grubbel och ältande har skadat mig och fjärmat mig från ljuset och sanningen.
Fört mig in i dimman av självömkan och offerroll.
Terapi är ingen barnlek, inte att bryta gamla mönster heller.
Vaccinationen gör ont som fan, men jag tar smärtan.
För mig, för dom jag älskar.
Aldrig mer depression!

Så jag städar utan ilska.
Njuter av nuet.

Musik: "Love hurts" - Nazareth

29 augusti 2006

Solsken på Malmö stadion

Långt borta i fjärran såg vi honom spela, sonen.
Och fadershjärtat blev stolt, när vår tuffe försvarare gick in i närkamperna utan attt fega.
Vi var där allihop, alla klubbens aktiva.
En gemenskap som finns och som gjorde att vi valdes til årets förening i Malmö förra året.
Och Kenneth är oerhört mjuk, men bestämd, ställer krav men är omtänksam som en bra idrottsledare ska vara. Det var en stor dag för våra ungar och en stor stund nrä läktarna genljöd av applåder för VÅRA spelare. Min unge...
Efter att våra ungar hade spelat fylldes stadion med folk och huvudmatchen började.
Ett hav av blåa halsdukar och en pyttesektion med röda. Sång från läktarna
Mål, jubel, felaktiga domslut, buarop och visslingar, stämnng, kul fotboll.
Malmö stadion när det är som bäst.
Ett stort vi!
Å, du skulle varit med, grodan...


Musik: "Det regnar på Malmö stadion" - Wilmer X

27 augusti 2006

En doft av läder.

Min nya plånbok doftade härligt av läder, men min gamla var sliten och trist.
Plockade ut alla gamla kvitton och biljetter, sorterade och kastade.
Något vill jag ha kvar, biljetten till Zoo med småungarna och några andra.
Ut singlade också ett foto på mig, som togs i en fotoautomat på estacíon del norte i Madrid för många år sen. Jag är ung, allvarlig med kort hår och fotot var till ett nytt pass som jag hastigt och lustigt fick skaffa, eftersom mitt gamla blev stulet nere i Sevilla under påsken. Ett annat foto var på dottern. Vet inte när det är taget, men hon ler vackert och lite blygt, inte helt nöjd med situationen, kan man tro.
Men söt är hon, söt som bara hon är.
Det fattas bilder, bilder på dom andra jag älskar.
Ska gå igenom lägenheten, det finns säkert massor av dagisbilder på småbarnen.
Och så ska jag ju ha en bild på henne, hon som gav mig min väldoftande plånbok.


Musik: "Photograph" - Nickelback

26 augusti 2006

Det här är ditt land

Det är ofrånkomligt attt reagera på gängen av ungar som hänger på festivalen (och andra kvällar med förresten). "Var är era föräldrar ?", tänker jag. "Och era systrar ?", eftersom det mest är frågan om unga arabgrabbar. "Sitter farsan och dricker kaffe på klubben och hjälper syrran till med att städa och rulla falaflar?", tänker jag.
Nu, innan nån slänger in mig i rasseskåpet vill jag bara deklarera att jag är välmeriterad antrasist som till och med blivit mordhotad av kortsnaggade unga män som ändå har mer hår än hjärna. Men det betyder inte att jag gillar att att unga tjejer fostras som på medeltiden, samtidigt som deras bröder far vind för våg ute på stan. Det vore mer rasism att skita i det eller att tro att araber inte kan leva modernt och jämställt. Ibland säger vi att det är majoritetssamhällets fel. det stämmer i nån mån. Det jag blev mordhotad för var när jag tog upp rasismen bland dörrvakter, en rasism som gör och gjorde att blandningen uteblir och unga invandrarkillar och -tjejer (dom som får vara ute på kvällen) dansar i lagerlokaler utan nödutgång. men alla får ta steg. I Sverige ska vi ha jämställdhet. Basta.

Musik: "Det här är ditt land" - Adl, Lisa, Petter, Emilia & Peps

ställa krav och skämma bort

Serverade honom engelsk frukost på sängen.
Det gillar han och det kan han gott få nångång.
Ja, jag vet att det är fett och fel och sådär.
Sen kom han upp och jag förbjud honom att sätta på TV:n, utan "tvingade" honom att klä på sig. Man ska skämma bort och ställa krav, tycker jag.
Visa att man älskar dom på bägge sidor av myntet.

Å, ett liv utan ungar, hur skulle det se ut?

Musik: "Teach your children" - Crosby, Stills, Nash & Young

25 augusti 2006

Festival och fotboll

Vandrade genom festivalområdet med min fjortis, som snart fyller femton, förresten.
Det blir samtal om högt och lågt och man kommer verkligen in i tonårsvärlden.
Fotboll med förstås, han kan alla namn, klubbar och arenor och vilken spelare som gick hit eller dit då eller då.
Hela världens exotiska mat finns på festivalen och han väljer fish and chips.
Det kostar 40 spänn och är varken mer eller mindre än en fiskpinne med en hög strips till.
Och remuladsås.
Man kunde stämpla LURAD i våra pannor, eller så kunde vi låta trycka varsin tröja där det stod så, för det kan man faktiskt göra (och grodan..dom där tröjorna jag snackade om finns faktiskt, du).
Hälsar på Ilmar Reepalu och träffar dagisföräldrar och ser en gammal kollega som tiden inte varit så snäll mot. Fjortisen vill gå in i festivalkyrkan och jag tänker, nej, inte ett barn till som kallar sig kristen...men det är lugnt...han var bara nyfiken.

Hemma igen ser vi fotboll: Sevilla verkar vinna mot Barcelona. Barca utan Henke som flyttat hem till Skåne, men som inte får spela mot GAIS på söndag.
Gött mos.
När divorna tycker att dom kan skriva sina egna regelböcker, så ska dom inte spela, så enkelt är det.
Jaja.
Det är kvällsfrid i malmö, men snar brakar fyrverkeriet lös, det som avslutar festivalen.
Och i morgon är det en helt vanlig jävla lördag.

Musik: "Malmö city" - Stry och stripparna

Fyra

Okej, grodan, taget,

Fyra arbeten jag haft i mitt liv:
Spårvagnskonduktör,
brödpackare,
rörmontör,
förskollärare

Fyra filmer jag gärna ser om:
Notting Hill,
Gudfadern,
Gökboet,
Festen

Fyra städer jag bott i:
Malmö,
Göteborg,
Nora
och..eh..Frölunda.

Fyra tv-serier jag tittar på:
Vita huset,
Six Feet under,
Kvarteret Skatan,
Brottskod:försvunnen

Fyra platser jag vill resa till:
Kapstaden,
San Francisco,
Havanna,
Rom

Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
Aff,
mp.se,
gp.se,
vetgirig.nu

Fyra maträtter:
Chili con carne (nakne kockens stuk)
Stekt makrill
grillat hos grodan med tillbehör
Rotfrukter i ugnen, en sås på feta och turkjoghurt, sallad på ruccola och nåt kött


Fyra platser där jag trivs:
Hemma på Värnhem,
i hennes blåa hus,
på bibblan,
på en filt i parken.

Fyra andra jag utmanar:
Milou,
Trixie,
Sara,
Asolo

Musik: "Reach out, I´ll be there" - Four tops

24 augusti 2006

24/8

Det är självklart egentligen.
Nånting händer, jag reagerar, handlar på det ena eller andra sättet (eller inte alls) och det får konsekvenser på kort och lång sikt.
Och det som är okej eller bra på kort sikt, kan vara förödande på lång sikt. eller tvärtom.
Eller nånting mittemellan.
Behöver jag gå i gruppterapi för att fatta det?
Nä, antagligen inte.
Och inte heller är det bara nåt som har med nuvarande, dåvaranade eller kommande sjukdom att göra, utan nåt som alla kan ha glädje av att tänka på.
Också detta "här och nu".
Lätt att säga, svårt att göra.
Fortsättning följer.

Fast jag får lov att tänka tanken: sju månader, wow!

Musik: "Truly, madly, deeply" - Savage Garden.

22 augusti 2006

Det regnar mest

Så snabbt sommaren tog slut, då.
Det gick med vindens fart, som det står i sången.
Nu åker man inte ner och tar ett kvällsdopp på Scaniabadet.
Det regnar mest, känns det som.
Men när det blir varmt är det ordentligt varmt.
Mindre än en månad till valet och jag är inte alls aktiv i valrörelsen.
Och nej, jag saknar det nog inte så mycket även om det alltid var så kul att möta folk och deras frågor. Och alla kandidater för olika partier som man lärde känna.
Allt ser annorlunda ut nu när jag står en bit ifrån.
Inte är det vackrare precis.
Tror att det blir jämt och har ingen aning vem som vinner på riksnivå.
Sossarna behåller kanske Malmö, men tappar regionen.
Medan jag maratontränar och pratar med min groda.
Och jobbar.

Musik: "Crazy"- Gnags Barkley

20 augusti 2006

tvåmilarunda

Sprang en tvåmilarunda genom stan.
Ni kanske tycker jag är duktig, men det är en lång väg till Berlin.
Fick springa i kringelikrokar för att inte hamna mitt i festivalområdet.
Vände vid Sibbbarp och sprang hem en annan väg.
Sossarna hade reklamskyltar uppe på alla lyktstolpar.
"Alla ska med", kan jag väl köpa, men dom där självgoda med "Malmö är så jävla bra tack vare oss", eller vad det nu står har jag svårt för.
Självgodhet är inte vackert nån gång.
Och så jävla bra, även om våra betongförorter ser ut som parker jämfört med motsvarigheterna i andra länder, så vågar jag fan inte springa genom Rosengård på kvällen för alla lösa hundars skull. Det finns hela kvarter där knappt nån jobbar, tänker jag när jag springer genom de allra fagraste delarna av stan.
När jag kommer hem ser jag en kass film och pratar med grodan.
Våra samtal tar inte slut, utan varje tråd föder nya tills vi är så trötta att vi blir tysta eller bara svamlar.
Regnet har slutat.
Det blev en härlig kväll.

Musik: "Born to run" - Bruce Springsteen

Det funkar

Hennes kärlek är ett bränsle som funkar.
Ser en bild, tänker mig hennes leende och vet att vi snart ses igen.
Bara vara, förutom det uppenbara.
Gå i solen eller softa i soffa eller rent av göra något för en gångs skull.
Snart sju månader, inte utan balderstup och Kebnekajsebackar, men ändå vi.
Vila i dina vackra ögon igen.

Musik: "Vila i dina vackra ögon igen" - Vilse

19 augusti 2006

Duger inte

Nej, det dög inte att jag berättade om mina mått och steg för att "vaccinera mig" mot återfall i sjukdomen. Det togs snarast som en bekräftelse på att jag fortfarande är sjuk, vilket jag nog inte kan vara om jag kan upprätthålla en heltidstjänst på en småbarnsavdelning ute. Men det är inte logik det handlar om, utan att hon skulle sakna barnen ofantligt om dom vore här mer. Förstår det mer än väl. Har jag dom en längre tid än några dar, så ringer hon eller hittar på skäl att träffa dom. Men hon får jobba med sin saknad. Fylla sin tid med annat mellan barnperioderna. Ingen önskar att leva utan sina barn helt eller delvis (eller, nja, få), men vi som ändå hamnar där ska inte bara stå ut, utan förslagsvis även njuta av annat i livet. Det är inte bara enkelt att ha en smart och välformulerad person som ex. Smarthet är inte liktydigt med godhet.

Låtlista

Gör som grodan, en låtlista.
Somligt är glada minen, annat bara bra.
Något är inte ens särskilt bra, mer kult.
Men varje sång skulle kunna ges en motivering.
Ingen ordning alls.

"Cry, baby" - Janis Joplin
"Left outside alone" - Anastacia
"Thunder road" - Bruce Springsteen
"I walk the line" - Johnny Cash
"Photograph" - Nickelback
"From small things, big things come" - Dave Edmunds
"The wind cries Mary" - Jimi Hendrix
"Knowing me, knowing you" - Abba
"Laglös" - Ulf Lundell
"Truly, madly, deeply" - Savage garden
"Somliga går med trasiga skor" - Cornelis Wreeswijk
"In my life" - Beatles
"Love hurts"- Nazareth
"Vad ska du bli?" - Ebba Grön
"You´ll never walk alone" - Gerry and the Pacemakers
"Skymtar för en stund" - Uno Svenningsson
"Tomorrow is a long time" - Rod Stewart
"Army of me" - Björk
"Bridge over troubled waters" - Simon & Garfunkel
"Bolero" - Maurice Ravel
"Local hero" - Mark Knopfler
"Paradise by the dashboard light" - Meatloaf
"London´s burning" - Clash
Musiken från "the Godfather"
"She" - Elvis Costello
"Gråt inga tårar" - Thorleifs

Renar på Gustav.

Mitt på Gustav Adolfs torg har man smällt upp en kåta och hjort (hahaha) ett mindre hägn för renar. Strax intill säljs det renkött och -korv.
Smakfullt, eller hur.
Samer går omkring i folkdräkt, som om dom också vore djur i ett hägn.
Det är mycket komiskt.
Folk fylkas runt omkring det lilla området, barnen klappar renar och föräldrarna smakar av korv. Ja, herregud. Storstadsmänniskor tycker säkert att det verkar genuint och fint med renskötsel, men ingen av oss skulle vilja byta liv med dom för fy, så trist det verkar om man tänker efter.
Konstigt egentligen att många dras till det omoderna.
Skrev ju om det här med vikingar för nån månad sen, om ni minns?
Man kan väl leva omodernt här också om man vill.
Kan kanske inte ha renar på Värnhem, men det skulle ju gå att slänga ut dator och kaffebryggare om man ville.
Själv vill jag ha det så modernt som det bara går.
Alla tänkbara maskiner och elektronikprylar.
varmt och gott året om.
En bred säng.

Musik: "Vid foten av fjället" - Sven-Gösta Jonsson

18 augusti 2006

Brända mandlar, sjörövare och spyfärdig

Varje år i augusti blir stan till ett kombinerat Roskilde och Kiviks marknad.
Dom riktiga hardcore-centrumborna skakar på huvudet och skäller alla besökare för fulla drängar från Staffanstorp.
Men så är det inte, utan det är alla möjliga.
Och allt är inte tingeltangel, det är till exepel gratis film och en oerhörd mängd musik.
Såklart vi köpte glass, brända mandlar och åkte en tur med sjörövarbåten som på gulligt svenskt vis var en vanlig paddanbåt med snälla sjörövare som sjöng fint.
Eftersom det var gratis och vi är i Sverige så fick man börja köa typ en timme innan, men...tja, det var väl värt det då.
Sen tvingades jag av mina barn att åka virvelvind på tivolit.
Fortfarande yr, kan jag säga, men hade inte jag åkt, så hade inget femåringen fått åka heller.
Vit i ansiktet var han, men glad.


musik: "Vi drar till Malmö" Timbuktu

17 augusti 2006

Spanien...

Läser i en blogg om livet i Spanien. det skulle jag inte gjort, nej.
Spanienabstinensen sätter in med full kraft.
Minns den där våren när vi luffade runt och såg allt som var värt att se på iberiska halvön, inte minst caféer och barer där gubbarna spelade kort och TVn alltid var på. Det kunde vara svinkalllt på rummen, det var långt ifrån sommar och inga andra än vi badade i havet.
Franco var död och begraven och Spanien hade blivit ett kul land att vara i.
Bögar kysstes offentligt i Madrids parker och folk diskuterade och diskuterade.
Väntade man på sin tur i diskussioner och framför bardiskar som en snäll svensk, så blev man utan, här gällde det att skrika högt.
Fick en jävla hosta av den svarta spanska tobaken, så när jag kom hem till Sverige igen slutade jag röka.

Och i Floda vid samma tid ungefär, fanns det en söt mellanstadietjej som lekte och frågade chans på killar och så där. Tänk, va!

låten

Och låten som illustrerar nedanstående är förstås "We are the champions" med Queen".

Politisk idrott.

Nationalteatern sjöng en gång om att idrotten står ovanför politiken.
Men om partierna vore sporter, vilka sporter hade dom varit då?

Jo, dom här:

Kd är krocket eller minigolf. Inga riktiga sporter (oj, det kan man få fan för..) och hela FAMILJEN är med och far visar hur man ska slå.

De gröna är orientering. Praktiskt klädd i skogen. Ibland blir man av med kompassen, men då hittar man rätt genom att göra ett solur och jämföra med sin klocka. Vinner inte, direkt, nej.

Folkpartiet är långdistanslöpning. Ensam i mängden, eget ansvar...

Moderatbandy är ett begrepp som redan finns. Kan vara en riktig sport, men oftast ett sätt att umgås med likasinnade och inte minst bära snygga kläder.

Sossarna är fotboll. Lag- och nationalsporten nummer ett. Inte alltid så snyggt spel och inte så idealistiskt som mna ibland intalar sig.

V är rugby. Man fajtas som fan, men kommer ingen vart. Och bollen studsar alltid snett.

SPI är canasta. Övrig motivering överflödig.

Sverige"demokraterna" är ishockey utan puck eller hjälm. Man har ju inte så mycket som behöver skyddas heller. Och den rakade skallen ser ju ut som en hjälm. Ingen större mining egentligen, men man tacklas som bara fan..

Centern; plöjningstävling är för taskigt att säga, men yxkastning eller EPA-traktorrally, kanske. Folkligt, bonnigt, töntigt, jomen..

Fi...kunde sagt damfotboll, men ja, va fan, karate, då. "Slå tillbaks!". Hårt som fan.

Sån är jag

Lyssnar på Hägglund och känner som alltid med kd att dom egentligen tycker nåt annat än dom säger. Kanske inte bara dom, men där är det som tydligast.
Tror att dom egentligen tycker att aborter ska förbjudas och att alla kvinnor borde vara hemmafruar och så.
Oavsett vilket, så får det mig att tänka på hur svårt det är att verkligen acceptera sig själv för den man är, hur ofta jag gör våld på mina känslor, jag som alla andra.
Man ska acceptera att man är som man är, men sen se vilka beteenden man villl ändra.
Skita i vad som är korrekt och präktigt och vilka åsikter jag borde ha.
Det låter så jävla enkelt.
Om jag accepterar att en viss sak gjorde mig väldigt glad eller ledsen är det lättare att se vad jag ska göra i nästa läge. Om jag accepterar att jag blir skitirriterad på gängen nere på torget kan jag se hur jag ska förhålla mig till denna irritation.

Jag är en sån som gråter när jag ser sorgliga filmer och jag är far from så fördomsfri som jag skulle vilja vara. Mitt motstånd mot småstäder börjar luckras upp, liksom min kärlek till Malmö. Jag är emot aborter, tycker det är vidrigt och skulle gärna vilja gifta mig riktigt jävla romantiskt. Älskar fotboll, men avskyr golf (fast skulle jag börja spela skulle jag bli biten).
Köper fan inte kravmärkt, utan billig skit på netto. Cyklar utan hjälm,( men snart kommer en GAIS-hjälm).

Se där, några "sån är jag"-sanningar.

Musik:"Youre in my heart" - Rod Stewart

16 augusti 2006

Trillar inte dit igen.

Ska göra allt som behövs för att inte trilla i fällan igen.
Allt som behövs.
Jo, precis så mycket!
Det är mitt löfte till mig själv och till dom som älskar mig och bryr sig.
På egen hand och med grodans stöd har jag kommit en bra bit på väg, men nu är det själva vaccinet som behöver aktiveras.
Ser hur andra går på piller, krökar ner sig eller skiter i allt
Vägrar det!
Jag ska hitta sätt att undvika att älta och tycka synd om mig, för det gör jag fortfarande ibland.

Dagen började i sorg och självömkan, men humöret har utvecklats precis som vädret gått från mulet till sol. Och, jo, jag har rätt att känna besvikelse, som nu det senaste dygnet.
Jag måste acceptera att jag är den jag är och känner som jag känner.
Men låter jag det ta över min dag är det bara för mycket.
Vet till nästa gång.

Musik: "Brain Stew" - Green Day

15 augusti 2006

Somnar i soffan.

Han somnar i soffan, gör han.
Drömmer mardrömmar för en gångs skull och jag bär in honom i hans säng.
Han verkar så liten och sårbar där han ligger.
Långt ifrån den tuffe femåringen som kan så många fula ord och har så roliga tankar att redovisa.
Nu är han stillsam, hjälplös och maktlös.
Vi föräldrar har alla möjligheter i världen att göra rätt och fel.
Vilket oerhört ansvar vi tagit på oss!

Vädret är halvkasst.

Vädret är halvkasst, men ungarna leker med lego inne i sitt rum.
Skönt, för då slipper jag aktivera dom.
Mitt kassa samvete under semester och helger brukar vara att jag gör för lite med dom.
Det sitter intatuerat i pedagogsjälen att barn ska aktiveras och så har jag ju ett ex som flåsar i nacken och inte drar sig för att citera mellansonens prat om att jag sitter för mycket vid datorn. Ändå vet jag att det är lika viktigt att att bara vara och bara finnas.
Och visst fan är jag tillräcklig.
Följdaktligen är hela denna posten onödig.

14 augusti 2006

presenter från grodan.

Hon gav mig:

- en flaska mycket god whisky

- en ny plånbok

- notting hill på dvd

- någon som dras till nån som som befinner sig en bit ifrån sig

Tycks som om hon känner mig, nu.
Bra det!

Getingar är inte gott.

Vi satt och åt kebab, vid kebabkiosken mittemot statsministerns gamla bostad.
Mellansonen var indignerad över att jag dödade getingarna som översvämmade våra color (nej, inte SÅN cola, alla friidrottare!). Påminde honom om att vi satt och åt kött, var det inte fel att döda kor, i så fall?
"Men kebab är gott, getingar är inte gott", svarade sonen.
Okej...

Koks i lasten...

Okej, det här är lite taskigt, men jag har länge retat mig på Sven Nylanders överpräktiga stil. Föreläst om ren idrott, har han, jajamensann.
Fin kille rakt igenom, eller hur?
Särskilt som det inte stämt när jag sett honom irl,
då har han verkat rätt så stroppig, faktiskt.
Och nu har nån lagt koks hans ficka, stackaren.
Tydligen har nån likaledes fixat in det i hans urin.
Han inte bara koksar, alltså, han blånekar också.
Man?
Jag får skärpa mig för att inte tänka; gott åt honom.
Patrik Sjöberg har jag inte så många synpunkter på.
Han har aldrig utgett sig för att vara nån annan än den han är.
Han rökte under sin aktiva karriär (tobak, då), syndfulla människa, bodde inte i OS-byn, utan på lyxhotell - han hade ju råd med det och så där.
Nu gör han pengar på fastigheter i Brasilien, sägs det, men dom pengarna går nog åt,
har jag en känsla av.
Och?
Lik förbannat har ingen svensk hoppat högre än han.
En vanlig kille från Flatås, inget mer eller mindre.
Han är okej, han får väl ta sitt straff, sen är det bra med det.

de gröna, trots allt.

Kommer att rösta på de gröna för trafikpolitiken och för den grundläggande skepsisen till om allt ska bli större och mer hela tiden. Men jag gör det TROTS en massa saker som ni läst tidigare i bloggen. Jag är beredd att även fortsatt ha uppdrag som har med trafik att göra...eller jämställdhet eller barn (trots att partiets ställningstaganden där är mer än lovligt märkliga ibland..).

Är lite bekymrad dock över at många i partiet tycker sig lite förmer än vanligt folk och att alltid behöva försvara att jag bor i stan. Och all korrekthet; minsta lilla man skulle ifrågasätta nåt med pride eller så, så blir man ju snudd på halshuggen och inknuffad tillsammans med pastor Green i ett hörn...

hem i ösregn

Cyklade hem i ösregn, med en tung väska hängande på styret.
På mig hade jag sandaler, shorts, t-shirt och en sliten hoodie.
Inget att rekommendera, kan jag säga.
Kom med swebusexpressen från Göteborg, från Floda och grodan, försenade som vanligt.
Om swebus kan man säga att det är ganska billigt, men trångt och avgången 19.35 från Nisseterminalen kommer aldrig fram i tid till Malmö.
Men jag satt och läste och åt godis och drack coca-cola och i höjd med Ängelholm ringde hon som jag älskar att vara med och prata med och så, så det blev en hyggligt angenäm resa.
Tror bestämt att jag sov en stund med.

Idag klockan halv åtta kom ungarna och färglade den gråa lägenheten med sin närvaro.
Lyssnar på en intervju med Ohly på radion.

Återkommer med nåt politiskt OCH nåt om egna och andras barn.

11 augusti 2006

Lever inte som jag lär

Sitter vid grodans bärbara, ni vet hennes förälskelse i livet.
Själv står hon och gör tztatsiki, en acceptabel arbetsfördelning, om ni frågar mig.
Idag blev det ingen promenad, än mindre än löprunda eller nåt annat präktigt.
Grodan föreslog en tur till ett köpcentrum och det passade konsumistiska jag som handen i handsken eller i kakburken eller så.
Dumma jag som inte lever som jag lär.
Och inte nog med det, jag klippte gräset, hon hängde tvätt, jag såg på sport, hon började med maten.
Och så åt vi junkfood till lunch.
Nu väntar grillat, rödtjut och sen choklad och film.
Sämre kan vi ha det.