22 september 2006

Nu är den över och passerad, sonens femtonårsdag.
Han fick ett spel till PS2-an som inte funkade och GAIS-halsduk och d:o-mössa av sin farmor och en bok som femåringen författat alldeles själv.
Han får säkert mer hos mor i morgon.
Minns när han föddes den där ljumma septembernatten.
Läste i aftonbladet häromsistens om pappor som inte pallade med, eller hade nån lust att vara med på förlossningar.
Vilka mesar, va.
Såna ska kanske vänta med att skaffa barn tills dom blivit män, eller?

Jag var förstås där då, precis som dom andra gångerna.
Visst ville jag stödja och hjälpa min kvinna, men mest var jag ju själv nyfiken på hur den där ungen såg ut. Och maskinerna funkade och personalen var ljuvlig. Vi var trygga på ett stort universitetssjukhus, bra det. Föda hemma är lika korkat som att operera hemma, finns möjligheten till säkerhet och trygghet, så ska man ta den.
Så det så.

Musik: ""Born to be alive" - Patrick Hernandez