19 augusti 2006

Duger inte

Nej, det dög inte att jag berättade om mina mått och steg för att "vaccinera mig" mot återfall i sjukdomen. Det togs snarast som en bekräftelse på att jag fortfarande är sjuk, vilket jag nog inte kan vara om jag kan upprätthålla en heltidstjänst på en småbarnsavdelning ute. Men det är inte logik det handlar om, utan att hon skulle sakna barnen ofantligt om dom vore här mer. Förstår det mer än väl. Har jag dom en längre tid än några dar, så ringer hon eller hittar på skäl att träffa dom. Men hon får jobba med sin saknad. Fylla sin tid med annat mellan barnperioderna. Ingen önskar att leva utan sina barn helt eller delvis (eller, nja, få), men vi som ändå hamnar där ska inte bara stå ut, utan förslagsvis även njuta av annat i livet. Det är inte bara enkelt att ha en smart och välformulerad person som ex. Smarthet är inte liktydigt med godhet.

Inga kommentarer: