31 augusti 2006

Städar utan ilska.

På terapin fick vi i uppgift att varje dag ta en sju-åtta minuter till att bara göra något vardagligt, släppa alla tankar och lite halvhögt för oss själva berätta exakt vad vi gör.
Träna på att vara här och nu och inte älta och grubbla.
Grubbel läker inga sår.
Men, jävlar vad grubbel och ältande har skadat mig och fjärmat mig från ljuset och sanningen.
Fört mig in i dimman av självömkan och offerroll.
Terapi är ingen barnlek, inte att bryta gamla mönster heller.
Vaccinationen gör ont som fan, men jag tar smärtan.
För mig, för dom jag älskar.
Aldrig mer depression!

Så jag städar utan ilska.
Njuter av nuet.

Musik: "Love hurts" - Nazareth

29 augusti 2006

Solsken på Malmö stadion

Långt borta i fjärran såg vi honom spela, sonen.
Och fadershjärtat blev stolt, när vår tuffe försvarare gick in i närkamperna utan attt fega.
Vi var där allihop, alla klubbens aktiva.
En gemenskap som finns och som gjorde att vi valdes til årets förening i Malmö förra året.
Och Kenneth är oerhört mjuk, men bestämd, ställer krav men är omtänksam som en bra idrottsledare ska vara. Det var en stor dag för våra ungar och en stor stund nrä läktarna genljöd av applåder för VÅRA spelare. Min unge...
Efter att våra ungar hade spelat fylldes stadion med folk och huvudmatchen började.
Ett hav av blåa halsdukar och en pyttesektion med röda. Sång från läktarna
Mål, jubel, felaktiga domslut, buarop och visslingar, stämnng, kul fotboll.
Malmö stadion när det är som bäst.
Ett stort vi!
Å, du skulle varit med, grodan...


Musik: "Det regnar på Malmö stadion" - Wilmer X

27 augusti 2006

En doft av läder.

Min nya plånbok doftade härligt av läder, men min gamla var sliten och trist.
Plockade ut alla gamla kvitton och biljetter, sorterade och kastade.
Något vill jag ha kvar, biljetten till Zoo med småungarna och några andra.
Ut singlade också ett foto på mig, som togs i en fotoautomat på estacíon del norte i Madrid för många år sen. Jag är ung, allvarlig med kort hår och fotot var till ett nytt pass som jag hastigt och lustigt fick skaffa, eftersom mitt gamla blev stulet nere i Sevilla under påsken. Ett annat foto var på dottern. Vet inte när det är taget, men hon ler vackert och lite blygt, inte helt nöjd med situationen, kan man tro.
Men söt är hon, söt som bara hon är.
Det fattas bilder, bilder på dom andra jag älskar.
Ska gå igenom lägenheten, det finns säkert massor av dagisbilder på småbarnen.
Och så ska jag ju ha en bild på henne, hon som gav mig min väldoftande plånbok.


Musik: "Photograph" - Nickelback

26 augusti 2006

Det här är ditt land

Det är ofrånkomligt attt reagera på gängen av ungar som hänger på festivalen (och andra kvällar med förresten). "Var är era föräldrar ?", tänker jag. "Och era systrar ?", eftersom det mest är frågan om unga arabgrabbar. "Sitter farsan och dricker kaffe på klubben och hjälper syrran till med att städa och rulla falaflar?", tänker jag.
Nu, innan nån slänger in mig i rasseskåpet vill jag bara deklarera att jag är välmeriterad antrasist som till och med blivit mordhotad av kortsnaggade unga män som ändå har mer hår än hjärna. Men det betyder inte att jag gillar att att unga tjejer fostras som på medeltiden, samtidigt som deras bröder far vind för våg ute på stan. Det vore mer rasism att skita i det eller att tro att araber inte kan leva modernt och jämställt. Ibland säger vi att det är majoritetssamhällets fel. det stämmer i nån mån. Det jag blev mordhotad för var när jag tog upp rasismen bland dörrvakter, en rasism som gör och gjorde att blandningen uteblir och unga invandrarkillar och -tjejer (dom som får vara ute på kvällen) dansar i lagerlokaler utan nödutgång. men alla får ta steg. I Sverige ska vi ha jämställdhet. Basta.

Musik: "Det här är ditt land" - Adl, Lisa, Petter, Emilia & Peps

ställa krav och skämma bort

Serverade honom engelsk frukost på sängen.
Det gillar han och det kan han gott få nångång.
Ja, jag vet att det är fett och fel och sådär.
Sen kom han upp och jag förbjud honom att sätta på TV:n, utan "tvingade" honom att klä på sig. Man ska skämma bort och ställa krav, tycker jag.
Visa att man älskar dom på bägge sidor av myntet.

Å, ett liv utan ungar, hur skulle det se ut?

Musik: "Teach your children" - Crosby, Stills, Nash & Young

25 augusti 2006

Festival och fotboll

Vandrade genom festivalområdet med min fjortis, som snart fyller femton, förresten.
Det blir samtal om högt och lågt och man kommer verkligen in i tonårsvärlden.
Fotboll med förstås, han kan alla namn, klubbar och arenor och vilken spelare som gick hit eller dit då eller då.
Hela världens exotiska mat finns på festivalen och han väljer fish and chips.
Det kostar 40 spänn och är varken mer eller mindre än en fiskpinne med en hög strips till.
Och remuladsås.
Man kunde stämpla LURAD i våra pannor, eller så kunde vi låta trycka varsin tröja där det stod så, för det kan man faktiskt göra (och grodan..dom där tröjorna jag snackade om finns faktiskt, du).
Hälsar på Ilmar Reepalu och träffar dagisföräldrar och ser en gammal kollega som tiden inte varit så snäll mot. Fjortisen vill gå in i festivalkyrkan och jag tänker, nej, inte ett barn till som kallar sig kristen...men det är lugnt...han var bara nyfiken.

Hemma igen ser vi fotboll: Sevilla verkar vinna mot Barcelona. Barca utan Henke som flyttat hem till Skåne, men som inte får spela mot GAIS på söndag.
Gött mos.
När divorna tycker att dom kan skriva sina egna regelböcker, så ska dom inte spela, så enkelt är det.
Jaja.
Det är kvällsfrid i malmö, men snar brakar fyrverkeriet lös, det som avslutar festivalen.
Och i morgon är det en helt vanlig jävla lördag.

Musik: "Malmö city" - Stry och stripparna

Fyra

Okej, grodan, taget,

Fyra arbeten jag haft i mitt liv:
Spårvagnskonduktör,
brödpackare,
rörmontör,
förskollärare

Fyra filmer jag gärna ser om:
Notting Hill,
Gudfadern,
Gökboet,
Festen

Fyra städer jag bott i:
Malmö,
Göteborg,
Nora
och..eh..Frölunda.

Fyra tv-serier jag tittar på:
Vita huset,
Six Feet under,
Kvarteret Skatan,
Brottskod:försvunnen

Fyra platser jag vill resa till:
Kapstaden,
San Francisco,
Havanna,
Rom

Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
Aff,
mp.se,
gp.se,
vetgirig.nu

Fyra maträtter:
Chili con carne (nakne kockens stuk)
Stekt makrill
grillat hos grodan med tillbehör
Rotfrukter i ugnen, en sås på feta och turkjoghurt, sallad på ruccola och nåt kött


Fyra platser där jag trivs:
Hemma på Värnhem,
i hennes blåa hus,
på bibblan,
på en filt i parken.

Fyra andra jag utmanar:
Milou,
Trixie,
Sara,
Asolo

Musik: "Reach out, I´ll be there" - Four tops

24 augusti 2006

24/8

Det är självklart egentligen.
Nånting händer, jag reagerar, handlar på det ena eller andra sättet (eller inte alls) och det får konsekvenser på kort och lång sikt.
Och det som är okej eller bra på kort sikt, kan vara förödande på lång sikt. eller tvärtom.
Eller nånting mittemellan.
Behöver jag gå i gruppterapi för att fatta det?
Nä, antagligen inte.
Och inte heller är det bara nåt som har med nuvarande, dåvaranade eller kommande sjukdom att göra, utan nåt som alla kan ha glädje av att tänka på.
Också detta "här och nu".
Lätt att säga, svårt att göra.
Fortsättning följer.

Fast jag får lov att tänka tanken: sju månader, wow!

Musik: "Truly, madly, deeply" - Savage Garden.

22 augusti 2006

Det regnar mest

Så snabbt sommaren tog slut, då.
Det gick med vindens fart, som det står i sången.
Nu åker man inte ner och tar ett kvällsdopp på Scaniabadet.
Det regnar mest, känns det som.
Men när det blir varmt är det ordentligt varmt.
Mindre än en månad till valet och jag är inte alls aktiv i valrörelsen.
Och nej, jag saknar det nog inte så mycket även om det alltid var så kul att möta folk och deras frågor. Och alla kandidater för olika partier som man lärde känna.
Allt ser annorlunda ut nu när jag står en bit ifrån.
Inte är det vackrare precis.
Tror att det blir jämt och har ingen aning vem som vinner på riksnivå.
Sossarna behåller kanske Malmö, men tappar regionen.
Medan jag maratontränar och pratar med min groda.
Och jobbar.

Musik: "Crazy"- Gnags Barkley

20 augusti 2006

tvåmilarunda

Sprang en tvåmilarunda genom stan.
Ni kanske tycker jag är duktig, men det är en lång väg till Berlin.
Fick springa i kringelikrokar för att inte hamna mitt i festivalområdet.
Vände vid Sibbbarp och sprang hem en annan väg.
Sossarna hade reklamskyltar uppe på alla lyktstolpar.
"Alla ska med", kan jag väl köpa, men dom där självgoda med "Malmö är så jävla bra tack vare oss", eller vad det nu står har jag svårt för.
Självgodhet är inte vackert nån gång.
Och så jävla bra, även om våra betongförorter ser ut som parker jämfört med motsvarigheterna i andra länder, så vågar jag fan inte springa genom Rosengård på kvällen för alla lösa hundars skull. Det finns hela kvarter där knappt nån jobbar, tänker jag när jag springer genom de allra fagraste delarna av stan.
När jag kommer hem ser jag en kass film och pratar med grodan.
Våra samtal tar inte slut, utan varje tråd föder nya tills vi är så trötta att vi blir tysta eller bara svamlar.
Regnet har slutat.
Det blev en härlig kväll.

Musik: "Born to run" - Bruce Springsteen

Det funkar

Hennes kärlek är ett bränsle som funkar.
Ser en bild, tänker mig hennes leende och vet att vi snart ses igen.
Bara vara, förutom det uppenbara.
Gå i solen eller softa i soffa eller rent av göra något för en gångs skull.
Snart sju månader, inte utan balderstup och Kebnekajsebackar, men ändå vi.
Vila i dina vackra ögon igen.

Musik: "Vila i dina vackra ögon igen" - Vilse

19 augusti 2006

Duger inte

Nej, det dög inte att jag berättade om mina mått och steg för att "vaccinera mig" mot återfall i sjukdomen. Det togs snarast som en bekräftelse på att jag fortfarande är sjuk, vilket jag nog inte kan vara om jag kan upprätthålla en heltidstjänst på en småbarnsavdelning ute. Men det är inte logik det handlar om, utan att hon skulle sakna barnen ofantligt om dom vore här mer. Förstår det mer än väl. Har jag dom en längre tid än några dar, så ringer hon eller hittar på skäl att träffa dom. Men hon får jobba med sin saknad. Fylla sin tid med annat mellan barnperioderna. Ingen önskar att leva utan sina barn helt eller delvis (eller, nja, få), men vi som ändå hamnar där ska inte bara stå ut, utan förslagsvis även njuta av annat i livet. Det är inte bara enkelt att ha en smart och välformulerad person som ex. Smarthet är inte liktydigt med godhet.

Låtlista

Gör som grodan, en låtlista.
Somligt är glada minen, annat bara bra.
Något är inte ens särskilt bra, mer kult.
Men varje sång skulle kunna ges en motivering.
Ingen ordning alls.

"Cry, baby" - Janis Joplin
"Left outside alone" - Anastacia
"Thunder road" - Bruce Springsteen
"I walk the line" - Johnny Cash
"Photograph" - Nickelback
"From small things, big things come" - Dave Edmunds
"The wind cries Mary" - Jimi Hendrix
"Knowing me, knowing you" - Abba
"Laglös" - Ulf Lundell
"Truly, madly, deeply" - Savage garden
"Somliga går med trasiga skor" - Cornelis Wreeswijk
"In my life" - Beatles
"Love hurts"- Nazareth
"Vad ska du bli?" - Ebba Grön
"You´ll never walk alone" - Gerry and the Pacemakers
"Skymtar för en stund" - Uno Svenningsson
"Tomorrow is a long time" - Rod Stewart
"Army of me" - Björk
"Bridge over troubled waters" - Simon & Garfunkel
"Bolero" - Maurice Ravel
"Local hero" - Mark Knopfler
"Paradise by the dashboard light" - Meatloaf
"London´s burning" - Clash
Musiken från "the Godfather"
"She" - Elvis Costello
"Gråt inga tårar" - Thorleifs

Renar på Gustav.

Mitt på Gustav Adolfs torg har man smällt upp en kåta och hjort (hahaha) ett mindre hägn för renar. Strax intill säljs det renkött och -korv.
Smakfullt, eller hur.
Samer går omkring i folkdräkt, som om dom också vore djur i ett hägn.
Det är mycket komiskt.
Folk fylkas runt omkring det lilla området, barnen klappar renar och föräldrarna smakar av korv. Ja, herregud. Storstadsmänniskor tycker säkert att det verkar genuint och fint med renskötsel, men ingen av oss skulle vilja byta liv med dom för fy, så trist det verkar om man tänker efter.
Konstigt egentligen att många dras till det omoderna.
Skrev ju om det här med vikingar för nån månad sen, om ni minns?
Man kan väl leva omodernt här också om man vill.
Kan kanske inte ha renar på Värnhem, men det skulle ju gå att slänga ut dator och kaffebryggare om man ville.
Själv vill jag ha det så modernt som det bara går.
Alla tänkbara maskiner och elektronikprylar.
varmt och gott året om.
En bred säng.

Musik: "Vid foten av fjället" - Sven-Gösta Jonsson

18 augusti 2006

Brända mandlar, sjörövare och spyfärdig

Varje år i augusti blir stan till ett kombinerat Roskilde och Kiviks marknad.
Dom riktiga hardcore-centrumborna skakar på huvudet och skäller alla besökare för fulla drängar från Staffanstorp.
Men så är det inte, utan det är alla möjliga.
Och allt är inte tingeltangel, det är till exepel gratis film och en oerhörd mängd musik.
Såklart vi köpte glass, brända mandlar och åkte en tur med sjörövarbåten som på gulligt svenskt vis var en vanlig paddanbåt med snälla sjörövare som sjöng fint.
Eftersom det var gratis och vi är i Sverige så fick man börja köa typ en timme innan, men...tja, det var väl värt det då.
Sen tvingades jag av mina barn att åka virvelvind på tivolit.
Fortfarande yr, kan jag säga, men hade inte jag åkt, så hade inget femåringen fått åka heller.
Vit i ansiktet var han, men glad.


musik: "Vi drar till Malmö" Timbuktu

17 augusti 2006

Spanien...

Läser i en blogg om livet i Spanien. det skulle jag inte gjort, nej.
Spanienabstinensen sätter in med full kraft.
Minns den där våren när vi luffade runt och såg allt som var värt att se på iberiska halvön, inte minst caféer och barer där gubbarna spelade kort och TVn alltid var på. Det kunde vara svinkalllt på rummen, det var långt ifrån sommar och inga andra än vi badade i havet.
Franco var död och begraven och Spanien hade blivit ett kul land att vara i.
Bögar kysstes offentligt i Madrids parker och folk diskuterade och diskuterade.
Väntade man på sin tur i diskussioner och framför bardiskar som en snäll svensk, så blev man utan, här gällde det att skrika högt.
Fick en jävla hosta av den svarta spanska tobaken, så när jag kom hem till Sverige igen slutade jag röka.

Och i Floda vid samma tid ungefär, fanns det en söt mellanstadietjej som lekte och frågade chans på killar och så där. Tänk, va!

låten

Och låten som illustrerar nedanstående är förstås "We are the champions" med Queen".

Politisk idrott.

Nationalteatern sjöng en gång om att idrotten står ovanför politiken.
Men om partierna vore sporter, vilka sporter hade dom varit då?

Jo, dom här:

Kd är krocket eller minigolf. Inga riktiga sporter (oj, det kan man få fan för..) och hela FAMILJEN är med och far visar hur man ska slå.

De gröna är orientering. Praktiskt klädd i skogen. Ibland blir man av med kompassen, men då hittar man rätt genom att göra ett solur och jämföra med sin klocka. Vinner inte, direkt, nej.

Folkpartiet är långdistanslöpning. Ensam i mängden, eget ansvar...

Moderatbandy är ett begrepp som redan finns. Kan vara en riktig sport, men oftast ett sätt att umgås med likasinnade och inte minst bära snygga kläder.

Sossarna är fotboll. Lag- och nationalsporten nummer ett. Inte alltid så snyggt spel och inte så idealistiskt som mna ibland intalar sig.

V är rugby. Man fajtas som fan, men kommer ingen vart. Och bollen studsar alltid snett.

SPI är canasta. Övrig motivering överflödig.

Sverige"demokraterna" är ishockey utan puck eller hjälm. Man har ju inte så mycket som behöver skyddas heller. Och den rakade skallen ser ju ut som en hjälm. Ingen större mining egentligen, men man tacklas som bara fan..

Centern; plöjningstävling är för taskigt att säga, men yxkastning eller EPA-traktorrally, kanske. Folkligt, bonnigt, töntigt, jomen..

Fi...kunde sagt damfotboll, men ja, va fan, karate, då. "Slå tillbaks!". Hårt som fan.

Sån är jag

Lyssnar på Hägglund och känner som alltid med kd att dom egentligen tycker nåt annat än dom säger. Kanske inte bara dom, men där är det som tydligast.
Tror att dom egentligen tycker att aborter ska förbjudas och att alla kvinnor borde vara hemmafruar och så.
Oavsett vilket, så får det mig att tänka på hur svårt det är att verkligen acceptera sig själv för den man är, hur ofta jag gör våld på mina känslor, jag som alla andra.
Man ska acceptera att man är som man är, men sen se vilka beteenden man villl ändra.
Skita i vad som är korrekt och präktigt och vilka åsikter jag borde ha.
Det låter så jävla enkelt.
Om jag accepterar att en viss sak gjorde mig väldigt glad eller ledsen är det lättare att se vad jag ska göra i nästa läge. Om jag accepterar att jag blir skitirriterad på gängen nere på torget kan jag se hur jag ska förhålla mig till denna irritation.

Jag är en sån som gråter när jag ser sorgliga filmer och jag är far from så fördomsfri som jag skulle vilja vara. Mitt motstånd mot småstäder börjar luckras upp, liksom min kärlek till Malmö. Jag är emot aborter, tycker det är vidrigt och skulle gärna vilja gifta mig riktigt jävla romantiskt. Älskar fotboll, men avskyr golf (fast skulle jag börja spela skulle jag bli biten).
Köper fan inte kravmärkt, utan billig skit på netto. Cyklar utan hjälm,( men snart kommer en GAIS-hjälm).

Se där, några "sån är jag"-sanningar.

Musik:"Youre in my heart" - Rod Stewart

16 augusti 2006

Trillar inte dit igen.

Ska göra allt som behövs för att inte trilla i fällan igen.
Allt som behövs.
Jo, precis så mycket!
Det är mitt löfte till mig själv och till dom som älskar mig och bryr sig.
På egen hand och med grodans stöd har jag kommit en bra bit på väg, men nu är det själva vaccinet som behöver aktiveras.
Ser hur andra går på piller, krökar ner sig eller skiter i allt
Vägrar det!
Jag ska hitta sätt att undvika att älta och tycka synd om mig, för det gör jag fortfarande ibland.

Dagen började i sorg och självömkan, men humöret har utvecklats precis som vädret gått från mulet till sol. Och, jo, jag har rätt att känna besvikelse, som nu det senaste dygnet.
Jag måste acceptera att jag är den jag är och känner som jag känner.
Men låter jag det ta över min dag är det bara för mycket.
Vet till nästa gång.

Musik: "Brain Stew" - Green Day

15 augusti 2006

Somnar i soffan.

Han somnar i soffan, gör han.
Drömmer mardrömmar för en gångs skull och jag bär in honom i hans säng.
Han verkar så liten och sårbar där han ligger.
Långt ifrån den tuffe femåringen som kan så många fula ord och har så roliga tankar att redovisa.
Nu är han stillsam, hjälplös och maktlös.
Vi föräldrar har alla möjligheter i världen att göra rätt och fel.
Vilket oerhört ansvar vi tagit på oss!

Vädret är halvkasst.

Vädret är halvkasst, men ungarna leker med lego inne i sitt rum.
Skönt, för då slipper jag aktivera dom.
Mitt kassa samvete under semester och helger brukar vara att jag gör för lite med dom.
Det sitter intatuerat i pedagogsjälen att barn ska aktiveras och så har jag ju ett ex som flåsar i nacken och inte drar sig för att citera mellansonens prat om att jag sitter för mycket vid datorn. Ändå vet jag att det är lika viktigt att att bara vara och bara finnas.
Och visst fan är jag tillräcklig.
Följdaktligen är hela denna posten onödig.

14 augusti 2006

presenter från grodan.

Hon gav mig:

- en flaska mycket god whisky

- en ny plånbok

- notting hill på dvd

- någon som dras till nån som som befinner sig en bit ifrån sig

Tycks som om hon känner mig, nu.
Bra det!

Getingar är inte gott.

Vi satt och åt kebab, vid kebabkiosken mittemot statsministerns gamla bostad.
Mellansonen var indignerad över att jag dödade getingarna som översvämmade våra color (nej, inte SÅN cola, alla friidrottare!). Påminde honom om att vi satt och åt kött, var det inte fel att döda kor, i så fall?
"Men kebab är gott, getingar är inte gott", svarade sonen.
Okej...

Koks i lasten...

Okej, det här är lite taskigt, men jag har länge retat mig på Sven Nylanders överpräktiga stil. Föreläst om ren idrott, har han, jajamensann.
Fin kille rakt igenom, eller hur?
Särskilt som det inte stämt när jag sett honom irl,
då har han verkat rätt så stroppig, faktiskt.
Och nu har nån lagt koks hans ficka, stackaren.
Tydligen har nån likaledes fixat in det i hans urin.
Han inte bara koksar, alltså, han blånekar också.
Man?
Jag får skärpa mig för att inte tänka; gott åt honom.
Patrik Sjöberg har jag inte så många synpunkter på.
Han har aldrig utgett sig för att vara nån annan än den han är.
Han rökte under sin aktiva karriär (tobak, då), syndfulla människa, bodde inte i OS-byn, utan på lyxhotell - han hade ju råd med det och så där.
Nu gör han pengar på fastigheter i Brasilien, sägs det, men dom pengarna går nog åt,
har jag en känsla av.
Och?
Lik förbannat har ingen svensk hoppat högre än han.
En vanlig kille från Flatås, inget mer eller mindre.
Han är okej, han får väl ta sitt straff, sen är det bra med det.

de gröna, trots allt.

Kommer att rösta på de gröna för trafikpolitiken och för den grundläggande skepsisen till om allt ska bli större och mer hela tiden. Men jag gör det TROTS en massa saker som ni läst tidigare i bloggen. Jag är beredd att även fortsatt ha uppdrag som har med trafik att göra...eller jämställdhet eller barn (trots att partiets ställningstaganden där är mer än lovligt märkliga ibland..).

Är lite bekymrad dock över at många i partiet tycker sig lite förmer än vanligt folk och att alltid behöva försvara att jag bor i stan. Och all korrekthet; minsta lilla man skulle ifrågasätta nåt med pride eller så, så blir man ju snudd på halshuggen och inknuffad tillsammans med pastor Green i ett hörn...

hem i ösregn

Cyklade hem i ösregn, med en tung väska hängande på styret.
På mig hade jag sandaler, shorts, t-shirt och en sliten hoodie.
Inget att rekommendera, kan jag säga.
Kom med swebusexpressen från Göteborg, från Floda och grodan, försenade som vanligt.
Om swebus kan man säga att det är ganska billigt, men trångt och avgången 19.35 från Nisseterminalen kommer aldrig fram i tid till Malmö.
Men jag satt och läste och åt godis och drack coca-cola och i höjd med Ängelholm ringde hon som jag älskar att vara med och prata med och så, så det blev en hyggligt angenäm resa.
Tror bestämt att jag sov en stund med.

Idag klockan halv åtta kom ungarna och färglade den gråa lägenheten med sin närvaro.
Lyssnar på en intervju med Ohly på radion.

Återkommer med nåt politiskt OCH nåt om egna och andras barn.

11 augusti 2006

Lever inte som jag lär

Sitter vid grodans bärbara, ni vet hennes förälskelse i livet.
Själv står hon och gör tztatsiki, en acceptabel arbetsfördelning, om ni frågar mig.
Idag blev det ingen promenad, än mindre än löprunda eller nåt annat präktigt.
Grodan föreslog en tur till ett köpcentrum och det passade konsumistiska jag som handen i handsken eller i kakburken eller så.
Dumma jag som inte lever som jag lär.
Och inte nog med det, jag klippte gräset, hon hängde tvätt, jag såg på sport, hon började med maten.
Och så åt vi junkfood till lunch.
Nu väntar grillat, rödtjut och sen choklad och film.
Sämre kan vi ha det.

09 augusti 2006

Ingen ängel.

oSprang hemåt längs Kungsgatan. En skön runda, jag njöt fast jag var trött.
Och så krasch bang, en kvinna faller av cykeln och ligger kvar. Jag rusar dit förstås, obehagligt som bara den är det.
Jag hjälper henne upp och hon faller mig om halsen, till synes chockad. '
Men hennes lukt är alkohol och jag börjar prata för att se vad jag ska göra.
Frågar om hon är på väg hem, eller bort eller vad som hänt eller händer.
Följer henne en bit bort på vägen, som hon vill.
Jag gör bara vad vem som helst skulle göra, men hon börjar tjata om att jag är vacker, att jag ser ut som en ängel, att min kropp är fin och till sist vill hon förstås ha med mig hem.
Det är obehagligt och jag säger hejdå, vänder och går åt mitt håll.
Hon ropar först och skriker sen att jag ska stanna, komma tillbaka följa med.
Men jag kan inte bota hennes ensamhet eller olycka eller för den delen hennes missbruksproblem.

Kan vara en medmänniska för vem som helst, men inte någons ängel eller räddning.

08 augusti 2006

Jag vet.

Antingen skulle jag komma att tycka att det var skönt och glida bortåt.
Eller så skulle jag sakna och det skulle befästas.
Det blev det senare.
Starkare och starkare ju mer tiden gick.
Inte ängsligt oroligt, utan i hjärtat och i bakhuvudet som det ska vara.
Och magen kompar som bara den kan.
Jag vet vad jag har mig, jag vet vart jag vill.
Din plats är bara din.
Välkommen hem.

07 augusti 2006

Jag och mina jävla datum.

Skrev i våras här i bloggen om hur olika datum sammanföll.
Rena orgien för mig, därför att datum verkligen är något jag går i gång på.
Nu är det en vecka/månad/år sen det och det hände tänker jag ofta.
Tyvärr säger jag det också.
Grodan och andra stönar och fattar inte vad det ska vara bra för.
Jag fattar inte riktigt heller.
Men sån är jag.

06 augusti 2006

Min partner är otrogen.

Aftonbladet skriver på sitt löp att min partner ljuger, är otrogen och flörtar på nätet.
Hmm.
Tur då att min partner är i Grekland på semester, för annars så kunde det ju lika gärna vara jag som är sån, eftersom jag är DIN partner för henne, om ni hänger med.
Men, seriöst, varför skriver dom sån skit?
Tror inte att nån blir glad av det.
Tror tvärtom att det skapar misstänksamhet, ångest och irritation helt i onödan.
Inte hos mig, dock.
Vu vet var vi har varandra, är öppna, ärliga och tydliga.
Precis som dom flesta.

Hyllning till Netto!

Netto ligger bara ett kvarter bort eller så. Det är stans billigaste mataffär och den i särklass lustigaste. Sen nån kvartal tillbaka står det en låda med golfklubbor mitt i affären.
"Säljer ni många golfklubbor?", frågade jag.
"Tre, hittills", svarade expediten ärligt.
Dom som spelar golf handlar nog inte på Netto, tänker jag fördomsfullt.
På Netto handlar uteslutande folk som bor i närheten plus folk som inte har nåt val.
Det är långt till dom välfyllda chardiskarna i dyreaffärerna, men det jag söker har dom i stort dett.
Utom alkohol, då.
Jag gillar anspråkslösheten, den fula inredningen, att man får mycket för pengarna.
Gillar däremot inte att jag fick en impuls att köpa en gitarr till småpojkarna för 249 kronor...som som inte alls blev särskilt glada för.
Dom ägnade sig åt chipsen istället.

Ensam söndag & norsk falling down

Förlikar mig inte bara med ensamheten, står inte bara ut med den, utan tycker att det är helt okej och rent av njutbart; just idag i alla fall.

Tänker springa en tur, kanske bada och läsa.

Läser en norsk bok nu, om en lärare som tröttnar på ointresserade elever och gör en falling down light. Men detta är ju Skandinavien, så det är inte Michael Douglas som skjuter vilt omkring sig, utan en gymnasielärare som går in i sig själv mer. "Genanse og verdighet" av Dag Solstad. Intressant som fan.

05 augusti 2006

Tivoli!

Tillbaka från Tivoli; jag gjorde det, jag åkte Himmelskibet.
Har man sin åttaåring med sig går det inte att fega ur, så åttio meter upp i luften och sen snurrar slängungan runt i höjd med Rådhustornet.
Förra hösten gick jag upp för trappan på Vor Frelsers Kirke och nu detta.
Ingen kan säga annat än att jag kbt:ar bort min höjdrädsla
Att gå på Tivoli är är en barnslig rättighet.
Hans skratt, leende och glittrande ögon....
Men det är satan så dyrt allting är och köerna växte till efterhand.
Givetvis avåktes alla tre berg och dalbanorna, Demonen med sina tre loopar, Odinsexpressen, lite halvmesigt familjevänlig och så Rutschebanen, den undebara gamla träbanan som blev sonens favorit. Tivoli har spottat upp sig, men lyckas ändå ha kvar något av sin gamla charm. Och så åt vi på Smøgens bistro, förstås; danskt så det förslår.
Han grät när vi skulle gå därifrån, vemodet liger alltid på lur hos honom.
Svårt med avsked, svårt när något roligt tar slut.
Trötta.

Polyamori

Detta med att fler än två vill leva ihop poppar upp som en fråga ibland och nu senast på pridefestivalen. Somliga vill inte bara ha en könsneutral äktenskapslagstiftning, utan också en antalsneutral. Jag kan vara fördomsfull, men det känns som om det är unga coola singlar i storstan som driver frågan. Sen kommer såna som jag, luttrade, två gånger separerade med barn och undrar om föräldraskap och vårdnadstvister.
Ojdå, det hade man kanske inte tänkt på.
Att man för egen del väljer ett sätt att leva som ligger långt från normen bekommer mig inte och verkligen inte vem eller vilka samtyckande vuxna man väljer att ha sex med.
Men frågan är hur rätt det är att välja ett liv i marginalen åt barn?

Det som har ett enkelt svar på den frågan är att gratulera.

Framsteg

Lär mig mer om mig själv.
Exempelvis ser jag mer i svart om jag ätit dåligt eller sovit för lite. mat ger mig en positivare livssyn. Det jag däremot inte lärt mig riktigt är att fokusera på här och nu.
Gamla oförrätter lever och frodas, precis som jag hela tiden vill planera vad som ska hända.
Är forfarande oerhört impulsiv, men tyglar det bättre.
Mitt ex kan fortfarande ta fram mina sämsta sidor, men jag jobbar på en strategi för att slippa det.
Hoppas på FR en del, när det gäller den saken.

03 augusti 2006

Bjuden på fest.

Exet och en god vän (som är god vän till mig med) slår ihop sitt födelsedagsfestande och "naturligtvis är du bjuden", säger exet.
Kunde varit världens coolaste grej.
Kunde varit själva symbolen för att vi har dragit vidare i livet, nu när vi dessutom njuter av nya kärlekar i våra liv.
Så hade man önskat.
Tror i och för sig att skitsnacket upphört.
Jag har ju varit öppen med min sjukdom och får cred från olika håll för att jag tagit mig tillbaka in i livet. Men fortfarande vill hon ha kontroll och gärna påskina att barnen har det sämre här; skulle kunna rada upp exempel på det. Och minnet av att så mycket av det jag gillade dissades fullständigt och hur jag lät min självkänsla långsamt demonteras är för starka och tydliga.
Gör det jag måste med henne för ungarnas skull.
Uppför mig anständigt (för det mesta).
Inte ett spår mer.
No way.

02 augusti 2006

På rätt sida vägen.

Ibland när jag hör människor berätta om allt elände alla andra orsakar dom...elaka ex, dumma grannar, folk som är si, som är så, kappvändare, föräldrar.... medan man själv bara är som man är och gör som man ska...så tänker jag på vitsen om norrmannen som kom körande på motorvägen och fick höra en varning i radion om att "en galning kör på fel sida vägen!"
"EN?", svarade norrmannen, "Jag ser flera hundra!".

Ja, vissa tankar mår kanske bäst av att inte luftas offentligt.

Augusti stormar in

Augusti satte igång med attt visa sitt rätta ansikte med ett våldsamt åskväder natten till idag. Nu är sommaren slut, sa jag till grodan när hon ringde från grekland, men hon svarade att det var 32 grader och sol.
Vet att lek i regn är bra för dagisungarna, men det är svårarbetat, tungt rent, med alla regnkläder stövlar och ombyten.
Och GAIS vann med två noll mot Häcken.
Bra det med.
Om Libanon orkar jag inte skriva nåt, eller i varje fall bara lite.
Folk flyr från Södern undan missilregnet, men Hizbollah får nya anhängare och Israel hela skulden.
Yeah, right.

01 augusti 2006

Jobba...

Nya kollegor, unga, pigga, framåt...precis vad jag kan behöva på jobbet.
Blir så trött när allt stelnar, till och med en så flexibel verksamhet som vår.
Orkar inte heller ta rollen som provokatör eller sanningssägare heller, eftersom jag fått så mycket skit för det. Skulle vilja ha en ny utmaning, dock.
Det kanske kommer, har lagt ut lite lovar.
Ta tag i en skitjobbig grupp, starta nåt nytt...

Men samtidigt gillar jag ju parken, vårt lilla hus, idéerna bakom, även om jag tycker att dom svikits på sistone.