Snurrra min jord!

"Med dig försvinner humorn från Stock och sten", sa en förälder och det är inte det enda i den vägen jag hört. Mail, kramar och vackra ord väger upp att den behandling jag fått av ledningen kan få den härdade att gråta. Men shame on you som inte fattar vad rehab och kamratstöd är, utan uppmuntrar till angiveri och mobbing.
Du som slickar somligas röv och nyper andra i smyg och svamlar på fullständigt osammanhängande och ologiskt.
Din dag kommer.
Men jag tar en glass med ett par pigga och glada ögon på lilla glassfabriken istället för att klä mig i offerkofta.
Går hem och tänker att han dog när det var dags att dö, Ingmar.
Att han fick frid när han mötte Ingrid och att han gjorde ett mästerverk; det sjunde inseglet.
Möter ett fyllo i trappan och vet att det är blir aldrig jag, blev aldrig jag.
Sen sorterar jag tvätt och tar en macka.