Sen kom vi hem igen.

Så, nu är vi hemma igen. Var och en hos sig, vilket i sig är en sorg. En smula jetlaggade efter ett halvt dygn på resande fot och tidsomställningar och skit. Men det är värt allt det där, för att få stå där på Broadway och se dom gula taxibilarna dra förbi i svärmar och för att få äta indiskt i Queens och för att få stå ombord på Staten Island ferry på kvällen och se alla ljus och statyn där på sin lilla ö. Gå genom central park i snö och fika mysigt och proggigt i Village. Gå på comedy club och äta på en diner i Brooklyn. Så där kan man hålla på. New York är världens huvudstad, städernas stad. Finns det inte där, så finns det inte. Och solen sken i gågateområdet utanför Macy´s, men vi samlade ihop oss och sakerna och begav oss. portieren på Hotel pennsylvania hade hittat min telefeon och åpresenterna var inköpta och klara. Vi gjorde allt vi skulle och lite till, sen åkte vi hem med ett stort flygplan som startade från Newark Liberty.