09 november 2007

Relationsprofeten talar: svar till Ylva.

Ja, vad svarar jag på det, tänker jag när jag försöker värma mina öron och plockar ner stolarna från bordet och slår på kaffebryggaren och radion.
Första dagisungen kommer om nån kvart eller så.
Det är ju alltid lättare att höja sitt plakat och basonera ut vad man är emot, än att faktiskt förespråka något.
Ödmjukhet och respekt kommer först.
Om du försöker leva med personer som måste ändra sig eller som du måste ändra dig för, så är det kört från början. Kolla in olika samlevnadsformer och plocka från smörgårdsbordet. Eventuell föräldraledighet delas rakt av, eftersom könsrollerna i en heterorelation befästs när ungarna börjar komma, och då menar jag gjuts i betong, efter att tidigare varit, tja, ihopsnickrade av trä.
Delar man inte på fl, så är den relationen körd.
Låt ungarna brja i förskola så snart det går.
Detta med att vilja "vara hemma länge" är bara trams. Finns ingen vetenskap som bekräftar att barn mår bättre av det. Det finns däremot mycket som talar för motsatsen. Ungar som tidigt får relatera till en grupp vuxna, istället för en ängslig mamma som tror att hennes liv är att diska och byta blöjor, utvecklas bättre. Trust me on that one.
Jag har inte sett en enda ens relativt jämställd relation, där man inte delat allt på mitten. Och förklara inte bort det. Säg inte att "hon är bättre på att handla" eller att "han kan ekonomi bättre". Gå inte med på att låta dig begränsas. Du har rätt till ett eget liv och till vänner av båda könen (exempelvis).
Jobba inte på förhållandet, utan låt saker ha sin gång. Att jobba på förhållandet är att förställa sig för att uppfylla en norm.
En bra relation klarar sig av egen kraft.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Dags för egen talkshow? Mycket fina råd som låter oerhört vettiga. Du är bra på att placera orden så att allt verkar enkelt och genomförbart. Verkligen!

Anonym sa...

Man blir ju nästan kär.....;) även om jag inte riktigt håller med om allt.

Anna Fredriksson sa...

Vill du bara ha medhåll här eller är det ok med en liten invändning?
Jag tycker absolut vi ska dela föräldraledigheten lika. Tänk om de flesta tjejer inte valde killar efter status? vad mycket lättare det skulle gå då.
Och visst är förskolan bra. Ett andra hem helt klart. MEN lite, lite längre tid i sitt eget bo....3 år på gymnasiet, 9 år i grundskolan, ett år i förskoleklass = 13 år med en j-a massa tider att passa och regler som bestäms av andra.Så anpassningsbar och flexibel man blir! Lägg till det ganska många år i förskolan.
När får man fritt styra över sitt liv? Aldrig!! är svaret. Man kan väl iaf få längta till förskolan o kompisarna på morgonen. För de flesta ungar brukar den tiden infinna sig runt klockan 10. men inte alltid klockan 8.......Ge oss bara lite, lite mer svängrum. Lite lite mer egenmakt. För både stora o små människor

anna

Anders sa...

Sofia: Jag skulle antagligen bli helt odräglig om jag fick hålla låda helt oemotsagd i en timme.

ylva: tack, vännen!

anna: klart jag inte bara vill ha medhåll. Du känner mig bättre än så:) Och jag tycker visst att man kan få lite svängrum, helst i form av sänkt arbetstid.

Helene sa...

Det här var så himla bra skrivit. Jag har gått och tänkt på det hela helgen. Du har rätt, så rätt.

Anders sa...

Tack, Helene, dina ord gör mig varm, eftersom jag respekterar dig otroligt mycket.

Anonym sa...

Hej!
Jag undrar när någon ska våga börja ifrågasätta det konstruerade behovet att barn prompt måste vara hemma med sina biologiska föräldrar i minst ett år.
(Jag är inte ett troll, jag undrar uppriktigt!)
Självklart ska vi ha någon form av föräldraledighet, men vad är det som säger att den måste vara i minst 13 månader?
Personligen tycker jag att 4-5 månader till vardera förälder skulle räcka. Finns det överhuvudtaget någon vetenskaplig forskning som visar att barn absolut måste vara hemma med sina biologiska föräldrar i minst ett år? Isåfall borde ju massor av barn i Danmark, England, Frankrike och många andra länder vara emotionellt skadade på något sätt.