17 november 2007

V har också framtiden bakom sig, skulle jag säga.

V känns gammalt och gubbigt. Schyman drog och nästan alla andra med lite moderna idéer har blivit utfrusna eller lagt av, medan Ohly på fullt allvar säger att han grät av sorg när Berlinmuren föll. Tre personer startade vägval vänster och två av dem finns idag hos de gröna, Karin Svensson Smith och Dan Gahnström. Vad Johan Lönnroth gör har jag ingen aning om. I samarbetet med V här i Malmö är V märkligt passiva. S har den reella makten, vi gröna kommer med nya pigga idéer och v...eh, ingen aning.
Det är inte V som gör Malmö till en mer hållbar stad eller en fair trade city.
Inom mitt politikområde, trafik och stadsutveckling har inte v en enda dokumenterad åsikt som jag har märkt. Där man verkligen har åsikter, så är det inget nytt under solen, utan snarast en mer generös variant av sosseri. Vi och V har tillsammans åtta mandat i kf. Hade alla de mandaten varit gröna hade det varit lite liv i luckan. Som när vi gröna i regnbågsparaden var dansande, sjungande gröna queerleaders med pompoms och allt, medan de få vänsterpartisterna såg ut som om de var på väg till sin begravning. En symbol för skillnaden mellan v och de gröna. Mellan gammal och ny vänster.

Inga kommentarer: