Om det är äktenskapet som är samhällets grund, så är det ett grunt samhälle, tänker jag. Jag vill att samhällets grund ska vara alla människors drömmar, idéer och längtan. Kunde det tänkas?
I helgen har jag sett två underbara filmer, Efter Bröllopet och American History X. Det stora och det lilla och politik, såklart ihop med all kärlek.
Småbarnen och jag gick en promenad till biblioteket och lekte och lånade. Det är bra, så bra som något kan bli. Liksom när en vän kommer förbidansandes och dricker te i mitt kök.
Ni vet vad som fattas mig. men det finns saker att vara glad för.
3 kommentarer:
Har aldrig förstått det där närmast neurotiska försvarandet av äktenskapet som den enda giltiga byggstenen. Om nu äktenskapet är så outstanding som samlevnadsform så borde det väl inte hotas av att vissa testar andra former att organisera sina liv? Majoriteten borde väl fortfarande välja äktenskap, och kristna spökhögern kunna sova lugnt?
Nej, jag tror att dom fortfarande surar för att dom inte får kalla mina och många andras ungar oäktingar längre. Åtminstone inte offentligt.
Jag blir så sjukt förbannad - Vad är "ett gott samhälle" liksom!? Klarade bara att läsa några rader...
A: Och inte ens alla äktenskap, dårå. Johannas och Sofias löften till varandra kommer inte att ingå i fundamentet. Min mamma var en oäkting hela sin barndom, tack gode gud (hahaha) att mormor är död. Kd hade skrämt henne.
em: Ett samhälle som vågar se alla som jämlikar, förslagsvis. Det är större än man tror.
Skicka en kommentar