Den förste gröna ledamoten någonsin. Därtill omedelbart presidieperson och förväntad one of the guys med allt vad det innebär. Jag tror att jag har jobbat mig till en en viss respekt. Det gäller att vara påläst och förberedd, veta vad man tycker och varför. Och så måste man veta var besluten i praktiken fattas och av vem. Det tar en stund och krockar med vår gröna vilja att byta ut oss politiker med jämna mellanrum. Jag är ganska säker på strukturen nu. Och jag passar mig jävligt noga för att sätta mig på höga hästar; personer som suttit länge ska man lyssna på, men respekten kräver också att man är tydlig med det man vet och tycker.
Inför denna mandatperiod var det bara tekniska nämnden som kunde komma ifråga för min del. Jag jobbar civilt i en helt annan ända av skalan, kan man tycka, men allt är nu inte som det kan tyckas. Det perspektiv jag för in kan innan annan i nämnden föra in. Förutom mina gröna värderingar, då alltså.
Jag sitter i tekniska nämnden för att jag förutom det gröna vill se bort från det teknokratiskt naturvetenskapliga. Jag sitter där därför att jag har barn som går till skolan och ska korsa en fyrfilig gata med risk för sitt liv. Jag sitter i TN, därför att bilarna kör på cykelbanorna i Rosengård. Jag sitter där för att jag passar så bra där. Jag är inte särskilt intresserad av teknik och jag har inte ens körkort. That´s why.
I morgon eller rättare sagt senare idag blir det konflikt i nämnden om hastighetsgränserna i stan. Sänkta hastighetsgränser är ett litet steg framåt för de oskyddade trafikanterna, men det måste såklart kompletteras med fysiska begränsningar: när motståndare säger att det är konstigt med 40 på en fyrfilig väg, så är det såklart fyrfiligheten som är det riktigt konstiga. Har vi verkligen så mycket plats för bilar i det trångbodda Malmö, kan man fråga sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar