På väg hem från parken, bibblan och barnteater gjorde jag misstaget att gå in på Lidl och handla. Sortimentet är uselt, men priserna låga. Utom nötfärs, som kostade 70 kr/kilot, fast man försökte luras och skrev 35 kr paketet. Alltid gick nån på det. Ska det vara bra så kostar det. Förvisso kan saker kosta utan att vara särskilt bra (som Lidls färs), men ska det vara kvalitet och schysst betalt och okej arbetsförhållanden måste vi i Sverige betala mer. På Lidl såg jag inget kravat eller rättvisemärkt. Nix, nada.
I bloggosfären har en diskussion dykt upp om prishöjningarna på falafel i Malmö.
Man hittar ingen falafel under 20 spänn längre och det beklagas fett på sina håll. Men, snälla. Är det någon som tror att det går att få en falafel så billigt och samtdigt följa kollektivavtal och betala solidariskt och gott i alla led?
Det är mer solidariskt att gå på McD än att köpa falafel för 15 spänn.
Inte för att donken är så mycket att skryta med, men det är åtminstone vitt och avtalsenlig lön (även om den är kass).
Solidaritet är att betala mer och kvalitet kostar. Aldrig mer Lidl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar