27 juli 2008

Då, då vill jag hem till mina rötter igen.

Göteborg. I morgon. Bröderna ska få en grundkurs i sina rötter. Liseberg, Paddan, Södra skärgården, Frölunda torg, långgatorna, Slottsskogen, Kviberg (där deras pappa var soldaaat) och så klart en hemmamatch på Ullevi. Spårvagnarna binder ihop det: dom skitfula M31:orna med sin groteska låggolvsdel, dom nya snygga 32:orna, långa som ormar som slingrar sig genom stan och förhoppningsvis några nostalgiska pedalvagnar. Det kräver att vi stannar tills på lördag, så det gör vi. Inget av det jag flyttade ifrån finns kvar i samma skick som då. Det var länge sen jag kände igen folk i Brunnsparken eller på Torget. Det är min historia nu och Malmö är min nutid, verklighet. Killen som flyttade söderut var nyfiken, radikal och hade halvlångt hår. Som jag nu, liksom. Det är fan ingen skillnad, ändå har allt hänt som någonsin kunnat hända. Man ska veta sin historia, men nostalgi är som ältande och livsfarligt.
Ses.

1 kommentar:

Kajsa sa...

Det låter som en härlig rundtur. Hoppas vädret blir toppenbra och allt sånt.