Läser i en annan blogg om osäkerhet vid nätkontakter.
Om hur lätt det är att bli bluffad och hur misstänksam det gör en.
Jodå, så är det allt.
Jag vet, för jag har varit på bägge sidor av strecket.
Vid ett tillfälle skapade jag en identitet och hörde i all min nojighet och sorg av mig till min dåvarande för att kolla om hon var mig trogen eller om hon skulle falla för en annan man. Bedrövligt gjort, så jävla fel och något jag ångrar av hela mitt hjärta.
Och inte föll hon för det.
Hon var mig trogen.
Efter min senaste brytning, blev jag efter ungefär fem minuter på en raggsajt anropad av någon som av en ren tillfällighet bodde alldeles bredvid min arbetsplats och hade samma yrke som jag.
Det var lite för bra för att vara ett sammanträffande, särkilt som det ingenstans i min presentation stod något om yrke eller arbetsplats.
Man kan alltså frisera sanningen eller råbluffa, men det är inte bara det.
Ord kan vara så platta om dom inte åtföljs av blickar och och leenden. Även om man är en skrivartalang, eller kanske i synnerhet då, så saknas det ett par dimensioner när man bara skriver till varandra.
Så min analys blir densamma.
IRL regerar ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar