Ensam förälder är ensam

Sitter på SJ:s sunkiga X2-a med två av sönerna. En spelar på mobilen och den andre läser en bok om sverigedemokraterna. Jag har packat godis och dricka, för det blir en lång resa. Frukost till i morgon i Sundsvall fick jag inte heller glömma. Jag läser om människor som väljer att skaffa barn på egen hand, utan närvaro av andra.
Stackars satar, tänker jag, det skulle jag aldrig välja. Jag tycker det är skönt att det finns både pappa- och mammaveckor och även om samarbetet med exet ärkasst ibland, så pratar vi och fattar beslut tillsammans. Dom som skaffar barn helt ensamma verkar mest vara unga kvinnor, alltid är det kvinnor, därför att för ensamma män finns det i princip ingen möjlighet att skaffa barn, i alla fall inte om man har tänkt sig att vara närvarande vårdnadshavare. Det är lätt att avivisa hetero- och tvåsamhetsnormen, inte bara lätt, utan också helt rätt. Det finns andra sätt att leva och allt det där är gott och väl så länge man har ett nätverk omkring sig; någon att älska eller i alla fall någon som tycker om en och ställer upp och finns i närheten. Men det är nog svårt att räkna med det i alla tjugo åren från första dagen på föräldraledigheten till studentexamen. För dom som tyckte att den lilla ungen var så gullig och som gärna ställde upp som barnvakt, får egna barn eller flyttar och kör sina egna projekt.
Ensam förälder är väldigt ensam.

Vi som levt i dåliga förhållanden tycker att det är ljuvligt att få bestämma själv var man ska bo eller vad man ska äta och färgen på tapeterna och allt. Men baksidan är att måste bestämma allt själv och ensam stå för misstagen och fånga upp sin fallande unge. Man får aldrig vila sig och låta någon annan ta över. Det är du. Hela tiden. Man ska nog tänka sig sig för både en och två gånger innan man väljer ensamförälderlivet som förstaval. Man är inte alltid ung och student och förälder till en ettåring, som behöver omvårdnad; en vacker dag är man hårt arbetande sliten medelålders förälder till en son som skär sig i armarna och har sju IG och snarare behöver moralisk vägledning.
Ensam förälder är ensam; mycket ensammare än man kan tro.