Sudda sudda bort din sura min.

Det är inte hur man har det, utan hur man tar det. Och människor utan självkänsla är värdelösa och måste gå en Mia Törnblomsk kur för att räknas. I ett av mina nätforum läser jag om hur oattraktivt det är med personer som grubblar, tvivlar och som inte är som glada hundar som viftar på svansen och tar dagen som den kommer. Men i min bok är det långt mer attraktivt med människor som vågar visa sig operfekta. Som vågar visa valkar och tvivel och som inte alltid är så förbannat säkra på allt. För det där är ju inte statiskt. Ibland är självkänslan på topp och ibland är man liten som en myra. Men man är samma person likförbannat. Livet kan inte vara en enda mindful tomhet, utan måste få lov att göra ont ibland, för om det aldrig gör ont, så gör det inte heller gott. Och det vore ju synd.