Självständighet, silversandaler och Skånes underbara natur.

Allt handlar om självständighet. Jag ger minstebror ansvar för nyckeln och uppdraget att dra med mellanbror hem från skolan. Sen ska dom få sushi, skitungarna. Jag får ofta kommentarer om mina barns intressen, smak och tycke, men det jag kan säga är: dom formar sina egna liv. Jag leder dom inte in i någon fålla, men jag visar vad som finns. Vi är inte perfekta, vi äter skräpmat ibland och kollar på usla filmer på sexan. Men målet är att dom ska vara självständiga; dom ska fatta hur stor världen är och göra egna val. Det kan bli sushi och rapport istället för McD och barnkanalen. Men för att veta om sina valmöjligheter måste man veta vad som finns. "Jag är ateist, jag får äta vad jag vill", säger jag på jobbet, när barnen urrkar åt blotta tanken på fläskkött. Och idag drog vi iväg sju mil norr ut till skog, sjöar bäckar och raviner i Sveriges nästsydligaste nationalpark. En liten tjej går illa i silversamdaler och rosa tights. Så kan det vara. Men jag vill visa henne hur underbart vackert det kan vara i en skog där man tom kan dricka vatten direkt ur en källa. Att det finns mer i världen än höga hus, lågprisvaruhus, BMW-ar och Rosengårds många gräsmattor. Den som inte blir kär i Skånes natur i slutet på maj har nog inget hjärta. På slätterna en generös blandning av grönt och gult och sen skogar och beg med grönskande bokar och pilar. Världen är så stor, men man behöver inte koma långt för att se nåt helt annat. Varje unge har rättt att utvecklas självständigt, tänker jag. I det kan silversandaler och källvatten ingå. Och en massa annat.