25 maj 2009

Förändra världen istället, liksom.

Bonniermänniskan kunde skriva också. Jonas. Så krympte tågresan från Sveriges kulturella hjärta ihop en smula. I SJ:s liggvagnar är det alltid för varmt och för trångt. Jag tycker inte om att sova med så många människor. Stockholms central är en ångestfylld plats för mig, annars är ju stationer bra, en symbol för rörelse. Däremot orkar jag inte läsa aftonbladets kultursida längre. Åsa L är så sjukt fyrkantig och förutsägbar att det inte är roligt. I tidningen är hon allt hon inte var i sin underbara Mig äger ingen. Mina kollegor och ungarnas föräldrar läser vakren Bonnier eller Lindeborg, skulle jag tro. Jag kommer aldrig att fatta anledningen till att så många slösar bort sitt liv på skit, men ger jag exempel på det, så kommer nya illustra kommentarer om hur självgod jag är. Ja, hellre det i så fall. Hempyntning är en annan sak jag har svårt för. Den finns en värld att att upptäcka och förändra och så ägnar sig folk åt att pynta sina hem och gör en grej av det. Fullt fungerande kök slängs i soporna och nya sätts in för lånade pengar. Man loppisfyndar och IKEA-stressar. Allt dokumentras i bloggar och på fejan. Förändra världen istället, liksom.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är ju så att vi människor är olika - och det är ju bra! Vad som är skit för den ene är ngt positivt för den andre. Jag tror att det är bättre att ägna sin energi åt att bejaka sina egna drömmar än att kritisera andras, ty dem förstår man inte eftersom varje människa är sin egen borg.
Själv älskar jag att driva upp frö till blommor och kryddväxter -ser ngt magiskt i det. Det finns säkert de som tycker att det är töntigt, men det intresset hindrar mig inte från , att samtidigt, vara ytterst kritisk när de gäller de "religioner" som förespråkar våld och patriarkatet. Samtidgt har jag träffat "religösa människor som varit goda människor. Men det hade de säkert varit även utan religionen!
Buddismen verkar dock intressant, den måste jag studera närmare.

Anders sa...

Jag är inte den som sköter mig själv och skiter i andra. Det hade ofta varit både enklare och bekvämare, men jag tycker att jag har en skyldighet att reagera.
Att slentrianmässigt påstå att olikheter är bra är att göra det lätt för sig. Det finns olikheter man inte vill se. Att jag tar upp en materialistisk hempyntskult och kritiserar det är såklart en del i mitt gröna engagemang. I min drömvärld river man inte fungerande kök eller satsar sin energi på det egna lilla hemmet. Däremot planteras nog fler blommor än nu.