Inbox

Jag sitter och kollar på TV, äter glass och dicker nybryggt kaffe. Zoegas bojkottas, eftersom inga av deras två snällmärkta kaffesorter finns med i flerköpserbjudanden. S har rest, jag har sprungit och helgen är snart över.
Fick ett mail från en man som bär samma namn, som jag och som minns mig från uppväxten i den stad som jag här i bloggen kallar för skithålan. Han bor heller inte där längre. Han skriver att jag nog inte hade det så lätt och det är så sant. Jag var utanför de flesta sammanhang, vantrivdes och flydde så fort jag kunde. Jag ska svara och säga att jag minns honom väl. Han är bra, fast olikheterna oss emellan nog är slående för de flesta. Det finns andra som på ett ytligt plan kanske borde stå mig närmre, men som avvisar och föraktar mig, efter vad jag förstår. En sån person skrev häromsistens ett mail till mig, där jag kallades än det ena, än det andra. Jag är glad att beröra, glad att få folk att ta ställning. Hellre det än glömd.

Idag badade folk vid djuphavsbadet, i morgon kommer september och med den medlemsomröstningen om partiets europapolitik. Ni vet hur jag ser det; Jag vill såklart (för mig är det såklart) att man ska samarbeta där man kan samarbeta. Om oss gröna som vill ändra EU-politik kan man läsa här. Leta, och ni ska finna lilla mig, jämte storheter som Maria och vännen Anders. Och bästa Rasmus. Lari. Och andra.

Varje gång jag betalat räkningar och fått pengar över andas jag ut. Det är så varje månad nu, men jag ska minnas att det inte alltid varit så.