Fan, då.
Sitter på sjunde våningen i stadshuset och lyssnar på tjänstemän som mixtrar med powerpointen som aldrig, aldrig funkar. Klockan tickar och innan alla presentationer är klara, så börjar det dra ihop sig mot hämtning. Skynda på, kanske?
Jag försöker mig på en ekvation här (under exets ivriga sabotage, kan tilläggas). Jag har ett inte alldeles obetydligt uppdrag i tekniska nämnden, jag jobbar med ett sjukt ansträngande, underbart (underbetalt) jobb och jag pappar ensamstående, vv med äldstebror och i enlighet med exets godtycke för mellanbror och minstebror. Det är en jävla tur att jag kan peka på saker jag åstadkommit på alla ställena, för annars skulle jag nog inte stå ut.
Man är ett jävla unikum. Trots att den representativa demokratin borde vara gjord för såna som mig, så funkar det inte så. Politiken professionaliseras eller blir en grej för studenter, projektanställda och för folk med lov eller fria tider.
Politik känns inte som något man kan syssla med som vanlig löntagare, på sant tror många väljare att dom flesta politiker är anställda Men jag blir en bättre pedagog av att jobba politiskt och en bättre politiker av att ha en fot i det schemalagda arbetslivet. Det kunde ju vara lite dags för oss gröna att fundera lite i dom banorna när vi vill förändra politikerroll och synen på arbetet.
Nästa vecka är det nämndsinternat och barndagar samtidigt.
Vad är x lika med, egentligen?
5 kommentarer:
Jag funderar också en del på om jag verkligen kommer få ihop det ifall jag vill syssla lite mer med politik i framtiden. Heltidsjobb och 3 timmars pendling varje dag och så måste man kanske träffa familjen nån gång då och då känns det som. Är det ens möjligt? Tvivlar faktiskt.
Kan bara säga att jag känner igen mig och då har jag ju ändå ett arbete som är väldigt tänjbart, men vad hjälper det när man lägger möten i andra kommuner. Vi har kommunstyrelsemöten i grannkommunerna för att se hur dom jobbar, bara det att för en som skall sköta uppdraget på fritiden så innebär det att skall ha bil och tid att sitta i köer. Jag ser hur sammanträdesrum efter sammanträdesrum fylls med män eller pensionärer, som skall sitta och ta beslut om en verklighet som dom inte känner till inom skola och omsorg.
Nu förstår du varför så kvinnor kunnat ägna sej åt politik tidigare/Klara
Bra inlägg!
Det måste gå, i alla fall måste vi gröna hitta sätt att klara det. Bara så.
Skicka en kommentar