Dubbla standards stör mig. Det stör mig som fan. Nu ska tennismatchen mot Israel spelas för tomma läktare, samtidigt som Sverige har idrottsutbyte med jordens alla diktaturer, utan att någon liten aktivist knystar det allra minsta. Ingen skugga över fritidsnämnden, det är sten- och bombkastande judehatande människor i helt andra sammanhang, som bestämt åt dem. I praktiken.
Jag vill att valda politiker ska bestämma här i Malmö, inte lynchmobbar.
Och så var det ju det är med dubbla standards. För samtidigt som Israel riktar oproportioneligt våld mot Gaza, så pågår ett krig i Kongo som dödat fler än det första världskriget gjorde och sannolikt alla andra krig också, WW2 undantaget.
Var är alla demos mot det, var finns hatet, hoten mot enskilda kongoleser och var är kraven på bojkott någonstans?
Idrott är politik, det kommer man inte bort ifrån. Just därför ska vi ha idrottsutbyte med mellanösterns enda demokrati. Idrottsutbyte och samtal med människor är fredsskapande, medan konfrontationer fördjupar konflikter. Att samarbeta med Israel är inte nödvändigtvis att stödja alla beslut som deras regering fattar, lika lite som idrottsutbyte och handel med USA är ett stöd till Guantanamolägret eller så. Idrottsbojkotter kan riktas mot apartheldregimer och militärdiktaturer, men även då med omsorg. Ska vi däremot bara samarbeta och spela matcher mot såna som är lika fina som oss, så blir det nog inga cuper och mästerskap alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar