02 november 2010

Vi, de utvalda.

Inte nog med att Sofia Arkelsten fick köra gratis BMW och åka på lobbyresa med en av dom allra värsta miljöbovarna, nu visar det sig också att Mona S fick gratis tennisbiljetter och att Reinfeldt får gå gratis på Djurgårdens hemmamatcher (låter mer som ett straff, dock). Jag är mest förvånad över att sånt här slås upp i media. För det är snarast vardag och självklarheter. Om åklagaren skulle åtala Mona för tennisbiljetter, så får man åtala en stor majoritet av alla riksdagsledamöter och ett antal tusen kommunpolitiker, inklusive mig själv. För vi har alla någon gång bjudits på teater eller sportevenemang. Några av oss har fått resa till olika ställen också. I takt med att man får politiska uppdrag på högre nivå än ersättare i en nämnd eller så, så kommer privilegierna bit för bit. Igår när jag cyklade från Rådhuset (kommunfullmäktige)till stadshuset (där kommunledningen jobbar)så möttes jag av en uppriktig förvåning över att jag betalat för min iPhone med egna pengar. Herregud, man får ju välja en telefon och sen en laptop, så är det ju bara. Senare på dagen fick jag nästan kaffet i halsen när jag förstod att redan de politiska sekreterarna tjänar mer än de flesta högskoleutbildade svenskar någonsin får ihop.
Det jag vill säga är att en förtroendevald eller politisk tjänsteman snabbare än någon tror tar en god levnadsstandard och privilegier för givna och istället för att identifiera sig med dem som man representerar, så kan det hända att man istället minglar i kapp med höga chefer och folk från näringslivet. Då är inte en resa med Shell till ett snyggt hotell så märkligt. Det är inte mer än vanligt, liksom.

Lösningen tror jag är att politiker och deras tjänstemän oftare byts ut och nödgas söka arbete på marknaden och leva lite nio till fem, som deras väljare. Så tror jag att man behåller kontakten med jorden och ett kallt huvud. Det som behöver politiken som levebröd är nog inte den mest läömpade, om man säger så. Vi som köper våra egna telefoner och betalar våra egna resor sover godare om natten.

5 kommentarer:

Karolina Skog sa...

Jag har inget problem att sova på natten. Att ens arbetsgivare betalar en mobiltelefon som arbetsredskap är knappast unikt för oss heltidspolitiker. Anmärksvärt blir det när man får saker som inte relaterade till utförandet av en arbetsuppgift.

Mätta sa...

Jag håller verkligen med dig om vikten av att ha ett gott omdöme och en fri och rak rygg som förtroendevald. Inte minst i kommunala bolagsstyrelser har jag stött på raka motsatsen.
Men nog måste vi väl ha datorer och telefoner på stadshuset? Lite jobbigt att jobba utan har jag märkt på ett visst kansli... Valet vi hade att göra var mellan stationär och bärbar dator, kommunen har upphandlat en modell av varje sort, telefon fanns det en modell att välja mellan så jag valde den.

Unknown sa...

Helt rätt Anders. Det är så lätt att bli fartblind.

Unknown sa...

Klok iakttagelse. Jag är glad att du betalat din Iphone själv.

Anders sa...

Telefonerna på stadshuset var en dum liknelse. Jag är glad att bästa Karolina och Mätta sover gott.