Precis så. Och få minnen från mitt politiska liv som nu börjar bli till åren, är så roliga som när jag för första gången träffade och fick prata med Birger och alla dom andra gröna stjärnorna, som nyinvald PS-ledamot i ett skadeskjutet och illa splittrat grönt parti 1992. Jag fick min beskärda del av hotelser och anonyma brev och diverse gåvor och paket av varierande slag. Att vara med och förändra är inte en hobby, en syssla eller ett extraknäck. Det är att ha en evig eld i röven som påminner dig om att en annan värld är möjlig, dag ut och dag in, år ut och år in. Vi är aldrig färdiga, aldrig i mål. Jag är envis i min strävan att få ihop delarna i livet, kärlek, jobb, politik eftersom det är delar av samma sak. Det finns både highlights och bottennapp. Jag har stått på estrader och pratat till tusentals människor och jag har blivit bortmyglad av mina egna när jag varit obekväm eller för engagerad.
Allt det ingår. Det är värt allt. Det är ett privilegium att få vara med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar