Var som helst.

Nu ser jag London på TV och jag vill dit igen. Eller vart som helst med Sara. Att resa med henne är extremt enkelt. Vi gör städer på samma sätt. Som ett cocktailparty eller en surftur på nätet. Hamnar här eller där, promenerar hit och tar en buss dit. Hamnar vilse ibland och får rusa till tåget på victoria station tre minuter innan det går. Vi gillar kaféer, parker och bokhandlar. Det är inte alla man kan resa med, inte ens till London där allt man kan tänka sig finns. Somliga avskyr muséer, andra vill bara kolla prettosaker för att kunna redovisa just det. Vi gör lite allt möjligt. Emelie frågade om meningen med att resa och jag har inget vettigt svar. Det är bara det bästa, liksom. Och allra bäst är det när man är nånstans där man vet att folk har det rätt bra och vågar ta betalt. Vi är inga thailandsmänniskor, liksom. I morgon ska vi åka till en ö mitt i sundet där vi aldrig varit varken ensamma eller i sällskap. Stora städer, öar och hav. London, Ven eller var som helst.