Malmö har ett nytt rödgrönt styre

Det nya styret i stan har formerat sig, en händelse som är vältajmad nu när syrener och gullregn lyser i kapp i Sveriges mångfaldigaste stad. Vi har en ung och hoppfull stad att styra, en stad som kryllar av kärlek och motsägelser, en stad som doftar både av sill och falafel, men tyvärr även fortfarande på sina håll av avgaser och spyor. De utmaningar vi har är inte undagömda utan konfronterar mig direkt och utan pardon på väg till jobbet, här på Möllan och i parker och gamla industritomter. För mig är sossarnas erfarenhet av att styra och vår gröna visionära politik en bra kombo i politiken, troligen den bästa tänkbara. Det blir bra det här. Om bara någon vecka ska vi trotsa vädret och sätta oss i två dagar i det tunga gamla rådhuset och anta budget. Jag ska prata om trafik förstås, men kanske behöver jag säga några väl valda ord i en annan av mina hjärtefrågor. Oppositionen till höger kommer att tycka att vi slösar och den till vänster att vi sparar, men vi kommer att stå på oss. Vi ska ha ett långsiktigt hållbart Malmö och inte teckna in alla resurser åt vår egen generation. Inget är viktigare än just det. Och Malmö ska vara en stad där alla har lika rätt. Än är det inte riktigt så. Det hedersförtryck som det ofta talas om är synnerligen reellt existerande och antisemitismen är ständigt närvarande.
Förtryckaren är inte alltid en vit medelålders man, det kan se helt annorlunda ut. Samtidigt så sipprar även den danska och bondskånska kostymrasismen in i den mångkulturella metropolen och måste bekämpas med kraft. Den man älskar är man ärlig mot. Livet är komplext och det är sällan enkla lösningar på svåra problem.