01 juni 2015

Det bor andra människor i den där lägenheten nu

Den är på dagen tio år sedan jag flyttade in i den lägenhet på Ehrensvärdsgatan som sedan blev mitt hem. Jag var nyseparerad och spelade Green day i datorn och knöt kontakter åt olika håll. Det blev mycket kebab och mackor till middag under de där åren. Jag gjorde som jag ville, trodde jag, för man tror ju att man är så oberoende av allt. Men precis på dagen, precis på klockslaget nu, fast för ett decennium sedan var det den första kvällen och sonen och jag åt pizza från pizzerian nere vid torget tillsammans med cola direkt ur burken.
Sen sov vi på madrasser på golvet i flyttröran medan nybakade studenter festade i försommarvärmen utanför. Grannen ovanpå spelade tekno och jag låg och funderade på om jag hade blivit fri. Det var en spännande början på en spännande tid. Jag tyckte jag hade så mycket att ta igen och det hade jag väl också. Jag köpte en gaishalsduk och så startade jag bloggen en månad senare.
Åh, jag kände mig fri. Och jag kände mig ensam. Och jag sökte kärlek och bekräftelse på så många sätt och på många platser. Herregud. Vi släpper det. Jag är på en annan plats nu. Och frihet är att kunna stå ut sig själv, att utan att blinka kunna titta sig i spegeln alla morgnar, alla dagar, frihet är att klara ensamhet och att klara tystnad, att slippa jaga och längta. Jag är glad att den där tiden är över. Den kommer aldrig tillbaks. Det bor andra människor i den där lägenheten nu.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Ärligt, rakt och fint skrivet.....💜💛💚💙
/A-K

Anders sa...

Tack! :-)

Anders sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.