30 augusti 2010

Jan B, revisited.

Fick en broschyr i brevlådan. "Centern, alliansens gröna röst". Att vara grön i alliansens Sverige är att bygga motorvägar för 25 miljarder, slakta vargar, halvera priset på konstgödsel och inte minst att heja på minkfarmare. Bra att veta, sånt.
Annars var det ju Björklund igår. Jan B, rottingmajoren. Han har inte så stora studieskulder och det märks lite. Man måste inte ha examen för att vara godkänd i min värld, verkligen inte, men bland många utan högskola finns ett ansträngt förhållande till vetenskap. Det blir lätt att man hittar snabba lösningar och backar upp det med anekdoter. Sån är Björklund. Han hade en tuff lärare och därför ska lärare vara hårda, för det mådde ju han bra av. Major B blandar en kärlek till bildning med direkt okunskap om pedagogik. Det snurrar till det, men går nog fram till en del människor. Tomas Ledin-folket i radhusen, som kan nicka när Jan B dessutom slåss med väderkvarnar i form av burkor och niqaber. Bra med Björklund är att han (till skillnad från...ja, vissa andra) visar att han gillar politik och vill styra. Och att han faktiskt pratar om innehållet i introduktionen av nyanlända och inte schyyy, prata fan inte om skillnad i syn på genus och barnuppfostran. Saker måste hända ute i förorterna. Kanske inte Björklunds saker. Men något. Till sist: ser jag en utfrågning så gör jag. Då vill jag inte se en snubbe i banjo sjunga om att Björklund gillar general Franco. Det är löjligt. Våga vara allvarliga en hel timme i SVT nån jävla gång.

Inga kommentarer: