It´s the same old song. Moderaterna lanserar en vallåt med Wille Crafoord och (just när ni trodde att ni skulle slippa honom för alltid) Mange Schmidt. Det känns 2006 så det förslår, men så var ju 2006 också det borgeliga segertågets år. En trött och arrogant Göran Persson hade mer rätt i sak, men bedövades av pratet om en miljon i utanförskap. En leende Reinfeldt fick köra sitt extranummer på valvakan. Till skillnad från Zidane några månader tidigare, så lyckades den skallningen ge ett guld. Men alla vet det ändå: högern rockar aldrig. Man snor röster på folks småaktighet och på moraliserande gnäll om att folk lever på bidrag och rock handlar om frihet och kärlek, sånt som moderater aldrig riktigt förstått sig på. Rocken är livsstilsliberal och solidarisk. Rockenrollen skulle aldrig gå i koalition med homofober eller giftgalna bönder. Så högern kör på medelklassig fejk-hiphop.
Det är maskrostid, indeed. Så här. Eller så här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar