Och måndagen är bara timmar bort

It ain't easy, livin' free. Det är AC/DC som poppar upp i mina öron, när jag går de hundra metrarna från hemmet till Södervärnsskolan, för att dela ut valsedlar. I höstas gick jag hit och röstade, avpolletterad, avgiftad från politiken. Men i längden går det inte att stå bredvid när dina bröder och systrar blöder. Jag har ingen övertro på min förmåga att förändra, men jag vill gärna kunna se mitt barnbarn i ögonen och säga att jag gjorde något i alla fall. Det är inte lätt att leva fri. Du längtar efter sällskap och sammanhang, efter att bli älskad och åtrådd. Inga rasister står och delar ut valsedlar. De gömmer sig i våra hoods, idag så dominerade av hårda röda nyanser. Jag pratar med en vänsterpartist om psykiatri och missbruk. Hon bor på andra sidan Bangatan. Vi är med i samma bubbla, för en vill komma hem till någon som håller med en. Du vill gärna hålla med någon som ser dig. Så blir det privata politiskt och det politiska privat. Vi som delar ut valsedlar vet att rasisterna kommer att få många röster i år. De som avskyr Sverige allra mest, pratar mest om det svenska och de som aldrig är mot andra, som de vill att andra ska vara mot dem pratar mest om kristna värderingar. För mig räcker det att göra mitzvah så gott en kan. Fukt tränger upp genom mina röda converse och det är obehagligt. Om tolv timmar ska jag dricka champagne och dansa. Vänsterpartisten och jag pratar relationer. Hon vill inte vara exklusiv med en partner, säger hon, vars parti så ofta anklagar andra för svek. Jag tänker mer att var och en måste hitta sitt sätt. Jag tillhör ingen missionerande religion, det finns alltid mer än ett sätt att vara på.
Och dagen blir kväll och vi gröna dansar segerdans och dricker bubbel i vår bubbla. När vi sitter och pratar säger jag helt impulsivt: "Vem får för sig att gå med i Centerpartiet egentligen? Det är som att hålla på Öis". Vår kanslist Madde skrattar och vi nickar åt varandra, Göteborgare emellan. "Ni fattar inte. Här finns ju bara ett lag", säger hon sen. Ja. MP är politikens GAIS. Fattar ni så fattar ni. Sen firar vi igen. Vi väljer att jämföra med riksdagsvalet och då är det en stor framgång. Vi säger så. Ibland får en älska det en har, snarare än att drömma om något bättre. Och måndagen är bara timmar bort.