Jag bestämmer träff med min mellanson på Sankt knuts torg, det är debatt mellan vår Maria Ferm och vargslaktarpartiets Federley och det får vi inte missa. På vägen mellan Rosengård och stan passerar jag Jesusparken, där fyllona sitter på bänkar och på gräset eller står och snackar. Några har hundar, andra står och dividerar om vem som är skyldig vem vad. Det kunde varit jag, tänker jag, om jag inte tagit mig samman den där våren och avvisat alkoholen. Jag ska på debatt på krogen, alltså och min son ska med. Så vänjer han sig vid de legala drogernas närvaro, även om han och jag trotsigt vägrar ruset. För två år sen gick jag med i IOGT-NTO, för att vid sidan om partipolitiken kämpa mot alkoholens skadeverkningar. Men allt som kommer från det hållet är inbjudningar till minigolftävlingar och supéer med dans. Jag tycker man ska bekämpa supandet istället. Det är klart att en bred rörelse inte kan vara så vass som jag skulle önska, men någongång kunde man gjort något även i vår stad. För det behövs.
Så går sonen och jag på en debatt akompanjerad av pilsner och vitt vin. Det pratas om allt möjligt viktigt och intressant. Men ingen ifrågasätter drickandet, trots att 80 procent av alla våldsbrott hänger ihop med det trevliga vinandet, ölandet och nubbandet. Ingen riktigt bryr sig.
1 kommentar:
Sant. Fräschaste kampanjorganisationen mot supandet just nu är väl, tyvärr, spritpartiet. Jag har verkligen försökt nu något halvår med engagemang inom IOGT-NTO. Men misströstar.
Skicka en kommentar