Sossarna här i Malmö är sjukt dåliga förlorare. När vi gröna nu gjort upp med moderaterna i simhallsfrågan, så säger Ilmar att beslutet är omoget och en facebookvän och hans polare drar till med att vi skulle ha dealat med SD och kallar oss borgaras. Oh, yeah. Borgaras för att vi inte vill bygga nåt slags vattentivoli för skattepengar precis intill HSB:s fina planerade idottsby. Och fy vad vi sviker de stackars fattiga barnen. Som om fattiga barn nånsin kan gå på äventyrsbad; fattigdom är just att inte ha råd med sånt. Fattigdom är att behöva räkna varje slant.
Sen är det bara så att jag så tidigt som våren 2009 gick ut på sydsvenskans debattsida och krävde att gamla stadion skulle ersättas av en simarena och kort därefter sa moderaterna samma sak. Det är kända åsikter som vi och moderaterna var för sig gått till val på.
Och ändå är S arga för att det inte gick som Ilmar tänkt. Det har i grunden inget med frågan om badhusens placering att göra, utan handlar om S självbild och bild av Malmö som stan där det blir som man tänkt. S har byggt motorvägar med V, man har byggt breda vägar tvärs igenom Limhamns gamla låghusområde med Skånepartiet, man har satsat ett oräkneligt antal miljoner på skrytprojekt tillsammans med M och man har skänkt mark till Percy Nilsson, så att Percy kunde bygga den arena där hans hockeylag nu spelar mot Tingsryd och Oskarshamn, medan fansen dränker sina sorger i mat och pilsner som får det att klirra i kassan hos den redan så täte Percy. För S har innehållet i besluten alltid haft mindre betydelse än själva känslan av att få bestämma. Vi gör nåt, liksom. Och när det inte blir så, så blir förvirringen stor, som en autist som får sina cirklar rubbade går man runt och undrar vad som hände och ångesten växer och ur munnarna på vanligtvis trevliga och smarta politikerkollegor kommer grodor stora som King Kong.
Att ta sig på allt för stort allvar, att sakna självironi och insikten om att allt inte alltid kan gå ens väg är inte vackert och det kan nog straffa sig på fler än ett sätt. Ingen älskar en dålig förlorare.
2 kommentarer:
Så här ser det ut när Miljöpartiet sviker förorten.
http://danielwolski.blogspot.com/2011/05/miljopartiet-slar-dorren-i-ansiktet-pa.html
Läsarna av den här bloggen vet vilket engagemang jag har för ungarna i den här stan, sedan fyra år manifesterad genom slitet med ungarna i Rosengård. Sossarnas inlobbade HSB-projekt ger jag inte mycket för. Bygg spårvägen istället, så att rörligheten mellan Malmös stadsdelar kan öka och blanda boende- och upplåtelseformer, så att inte alla bara drar från ghettot när dom får jobb. Gör så att det s-styrda bostadsbolaget MKB deltar i arbetet för ett hållbart Holma/Kroksbäck. Se till så folk slipper ut ur bidragsfällorna och in i världen.
Skicka en kommentar