Den vilda jakten på Uffe.

Ulf Lundell skrev för några decennier sedan ett korkat och inte så lite sexistiskt brev till en då ung anmälare på Svenska Dagbladet, som på ett uselt sätt sågat en av hans böcker; en samling med låttexter. Lundell är såklart ett lovligt villebråd. Han är en äldre vit framgångsrik man som har en kvinnosyn som bäst kan beskrivas som unken. Hans karriär kantas av mindre välbetänkta yttranden och en ojämn, men stinn produktion av böcker,  låtar och även konst att hänga på väggen. Han är hårt arbetande och gör vad som faller honom in. Resultaten har pendlat från underbart till kasst.
Karolina Ramqvist blev känd i hela Sverige efter Uffes korkade brev, en hjältinna runt Nytorget,  och nu flamsar Belinda Olsson Sverige runt och jagar Lundell får att prata med honom om feminism. Det är löjligt. Åk istället till Rinkeby och fråga varför inga kvinnor får sitta på caféer, fråga familjen Bonnier varför Lukas' dotter gjordes arvlös. Ägna din tid åt väsentligheter, istället för att göra Svt till en korsning av Se & hör och buskis. Men jag kan ju ägna min tid åt mitt privata och botanisera i det egna arkivet jag med, precis som Belinda mi ns när hon och Karolina var stjärnor och så som Uffe ständigt återvänder rill 67, 67. Eller så lever vi i nuet. Idag ska stjärnfamiljen äta middag ute för att fira trettonåringen och artonåringen, våra januaribarn. Kanske ser vi Uffe och hans Sofia promenera förbi på gågatan. Vi kommer att nicka och le bekräftande.
Här i stan tar vi lätt på kändisskap och debatterna handlar om viktigare saker än vad någon undslapp sig under förra millenniet.