Egentligen är jag inte direkt den som viftar så värst med flaggor eller sjunger Du gamla. Jag är grön och internationalist och gillar tanken på ett federalt Europa. Men nu har jag alltså ägnat timmar åt att låta barnen träna denna obegripliga sång och tillverka små flaggor med jungfru Marias färger. Fina ungar som heter allt annat än Emil och Ida, om man säger.så. Redan tidigt i våras föreslog jag kollegorna att vi skulle ta upp traditionen. Jag vet inte om någon annan förskola på Rosengård gör som vi. Antagligen inte. Men kollegorna och chefen tyckte att det var ett bra förslag. För Sverige är alla vi och vi fyller väl dagen och landet med vad vi önskar. Vi snor Sveriges nationaldag från rasisterna helt enkelt. Vi sjunger ut de högstämda orden och viftar gult och blått under den molnfria himlen. Tanter och hundar går förbi. Inga järnför så långt ögat når, men en svag doft av syrener och falafel når näsan. Som det är i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar