17 juni 2013

Carina som alltid ritade hästar

Jag minns henne än idag där hon satt i sitt hörn och ritade på bildlektionerna. Carina som alltid ritade hästar. Kanske drömde hon om en egen, men det blev nog inget med det. Inte heller kom hon att leva på sina teckningar, för det är få förunnat att leva gott på sitt kulturutövande. Och hur det än är så måste hyror betalas och mat handlas hem. Man brukar säga att en promille av dom som börjar sparka fotboll kommer att bli fotbollsproffs och i kulturens värld är proportionerna nog domsamma. Få av oss som kompar vår halvdana sång med gitarrspel gör det från Scandinaviums scen, vi har möjligen talang nog att spela till allsång på nån fest eller så. Det är Carina jag tänker på när jag hör hur mitt parti nu förespråkar satsningar på de estetiska ämnena i skolan. Om vi satsar mer på bild och musik, vad ska vi då dra in på? Senast jag såg Carina så hörde jag hur hon talade med en kompis om sitt arbete som vårdbiträde i hemtjänsten. Ett viktigt arbete som det inte talas så mycket om. Bra att hon får göra nytta. Kanske kunde hon ha blivit socionom eller psykolog, men betygen räckte nog inte till för det och förresten kom hon nog inte ens på tanken. Carina kom från arbetarklassen. Hennes pappa drack nog lite för mycket och blev sjukpensionerad med en ond rygg, vill jag minnas. När Carina läste högt inför klassen satt medelklasspojkarna och fnissade tills fröken sa till. Erik som gick in i sin pappas firma sen och Peter som visst syslar med reklam eller vad det nu var.Självklart tog dom den plats som klasstillhörigheten skänkte dom, medan Carina sjönk längre ner i sin stol. Ja, mitt parti menar väl, men tänker inte alltid hela vägen när det gäller. Tusentals barn lämnar skolan utan att kunna läsa, skriva eller räkna. Carina kunde inte stava till aldrig eller alltid och hon hade ingen aning om var Warszawa låg eller vem som var utrikesminister. Ekvationer fick hon heller aldrig kläm på. Skulle skolan då ha gett henne mer tid att rita hästar eller borde vi gett henne redskap att med tiden få råd att köpa en egen häst?
Carina heter förmodligen något annat i verkligheten. Kanske finns hon inte ens. Det är som det är med arbetarungar. De existerar liksom inte när vi politiker formulerar våra förslag.

Inga kommentarer: