Dresscodes och ärtpåsar

Det blev slips ochdet är första gången på säkert tio år. Och dessutom klädde det mig, trots att översts knappen i min snygga melkaskjorta inte gick att knäppa. Ja, slips var det och lika mycket som jag tycker om att testa olika uttryck, lika illa tycker jag om formella dresscodes. Min anarkistiska ådra svämmar över om det finns formella krav på klädedräkter i olika sammanhang. Slipstvång är lika illa som slöjförbud i min bok, samtidigt som detta att revoltera genom att klä sig si eller så känns väldigt 14 år. Men viktigare än min och andras klädedräkter under gårdagens fullmäktigedebatt var vad som verkligen sades. Om moderaterna i Malmö verkligen tror att genuspedagogik är att kasta ärtpåsar och att vårt jämställdhetsarbete i Malmö handlar om krig mellan könen, så är det illa. Man kan tycka allt möjligt, men att tala som moderaterna gjorde igår i kf är ett intellektuellt haveri i Estoniaklass. Ring P1 är i jämförelse på nobelpristagarnivå. Att rasisterna i SD också är sexister vet vi däremot sen gammalt. Muhammed snodde hans jobb och hans dumma brud lämnade honom för Ahmed, liksom. SD är hans enda hopp. Och även om de korkade rasisterna ser arga ut, så behöver vi inte vara oroliga. De är helt enkelt för vingliga och osorterade för att utgöra ett hot. Och, nej, Annie Lööf kommer inte från Stureplan, hon kommer från Värnamo. Skillnaden är väsentlig såväl politiskt som geografiskt. Hon må gilla Thatcher, men sämre miljöminister än Carlgren blir hon inte, ty det går inte.