Tror inte precis på gud, som ni vet. Inte heller att saker är ödesbestämda eller att what goes around comes around eller nåt sånt. Man völjer och bestämmer själv. Vet man vad som är rätt har man förstås inget val, då bara gör man det man måste.
Kristendomen är för mig en helt förvirrad religion där man äter och dricker sin gud, denna gud som till en tredjedel är en människa som lät sig hängas.
Men en sak gillar jag, förlåtelsen.
Alla verkar inte fatta vad den går ut på.
Det handlar att om man gör bot och bättring, så blir man förlåten.
Från hjärtat och utåt.
Att bara säga det räcker inte.
Då riskerar samma sak att hända igen.
Det är samma sak som i kbt, man måste aktivt ändra beteendemönster.
Så vissa förlåt godtar jag inte, med mindre än vederbörande visar vad den tänker leverera.
Det gäller både vuxna och barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar