06 februari 2007

Tänkte

Och så tänkte jag i mitt stilla sinne; hur bra vore det inte om jag var en riktig man som blev förbannad och slog sönder saker, istället för att gråta och långsamt promenera längs kanalen, just där vi gick några gånger?

Och innan ni skriker: självömkan, så vill jag bara känna att just idag får jag lov att bara känna. Just idag låter jag sveket smärta.

1 kommentar:

Anonym sa...

Vad var det jag sa?