Fräls mig från nostalgin

Det kommer över mig i Lisebergs 40-minutersköer, i avenyns sluttande promenad och i museispårvagnarna som plingar glatt och korsar vallgraven nere vid storan: nostalgin. Göteborg är så fullt av minnen, av vägar som korsats, av broar som bränts och minnen som bleknar. Jag ber, fräls mig från det. Låt mig leva i nuet, i mellanbrors utläggningar om Irlands frihetskamp, i det allt renare vattnet i älven och i tron på att allt ska bli bättre. Nostalgin är en bakåtsträvare, en lögnare och den försöker inbilla dig att backspeglar visar vägen framåt.
För det spelar ju ingen roll vad Palme skulle sagt, för han är död och det kvittar vad vi tyckte om EU 1994, för den tiden är förbi. Minnen ska ses på med öppna och klara ögon och en smula ironi. Så slit nostalgins ok av dina axlar och sväva fritt i nu.