Berlin IRL

Wilhelmstrasse hette tidigare något kommunistiskt och ännu tidigare Wilhelmstrasse. Så är det här. Die Geschischte ist immer da. Saker och platser får nya namn. Och stället vi bor på som ligger typ mittemot platsen för Hitlers gamla rikskansli är ett plattenbauhus från 80-talet och man kan tänka sig att en partipamp bodde här, nästan på gångavstånd från maktens boningar. Kanske satt han där jag sitter nu och bet på naglarna hösten 1989 och fick volvon framkörd när det vankades krismöte hemma hos Eric H ute i Wandlitz.
Ja, det är alltid solid historisk mark man trampar i denna stan och man blir trots allt lite mätt på minnesmärken och kommersen. Och det skojas om DDR, men aldrig om nazismen. Dottern säger klokt att det kan bero på att kommunismen garanterat är död och begraven, medan antisemitism och annan rasism är still going wrong runt om i världen. Ingen föreslår att muren ska byggas upp igen.
Men här och nu i Berlin lever och andas folk. Så vi gör som dom och hänger runt i nuet i tropikhettan. Marknader, ett karnevalståg och kebab i Kreuzberg, Neukölln och däremellan Kreuzkölln. På kvällen blir det Prenzlauer, men det är gentrifierat till oigenkännlighet.
Det blir en skön dag med närvaro irl som kräver vätska och en dusch även på kvällen. Nu slår det i dörrar här i huset och röster hörs. Kanske är det Eric H och grabbarna som går igen som i en zombiefilm.