I morgon är en lång dag

Det är Ulf Dagebys svenska översättning och ledsna sång från Barn av vår tid-skivan som vi minns. Thåström sjunger den ibland också, men då blir det en helt annan låt. På Barn av vår tid bryter den av en del mot den stenhårda göteborgsproggen, lite mer poetisk och frågande än slagorden i andra låtar på den skivan. Att originalets titel ska översättas med I morgon är en lång tid, var kanske för mycket för Dageby. Ingen fattar vad Dylan menar, titeln och låtens innehåll stämmer ju inte alls. Men att i morgon är en lång dag ställer jag upp på till fullo. den börjar tidigt med arbete och går via utflykt till havet och fika med en partivän till förmöte i miljönämndens rödgröna grupp till möte på kvällen i bostadsrättsföreningen. Det är så att jag inte hinner springa, trots att jag så fint kommit igång med träningen inför nästa års lopp och med nöd och näppe hinner jag kanske fixa mat. Det är som det är. Man måste göra sin sak, måste ta sin del av ansvaret. Och jag glömmer och kompromissar och det det lämnar mig med en känsla av otillräcklighet. I morgon är en lång dag. Eller tid. Och det är Dagebys ledsna röst och Dylans raspiga. Och min egen däremellan.