Närvarande farsa och Bird on a wire

Det regnar som fan på Bergsgatan. Jag känner mig inte som en jättebra förälder, men min dotter serverar mig kaffe och spelar Bird on à wire med Cohen och visar en novell hon har skrivit. Och ikväll ska jag prata inför folk om närvarande pappor och jag fick byta dagar med exet för att kunna få tid till det. Som sagt: ingen särskilt bra förälder, mest som ni andra kanske. Jag vet att det privata är politiskt, men det politiska är kanske inte alltid lika privat. Jag ska ju inte forma framtiden för min egen skull, utan för det stora hela. Men närvarande har jag varit, så mycket jag kunnat och fått. Ikväll tänker jag prata lite om det stora hela; om hur närvarande pappor kan vara en del av lösningen på frågan om de fattiga barnens välfärd. För barnfattigdomen är störst där det jobbas minst och där mammornas uppdrag är att föda barn och ensam fostra dem, även om pappan existerar och bor med barn och mor. Mammor behöver utbildning och ett eget liv och det kan hända om pappor går in och närvarar. Jämställdhet handlar bara om att få ut kvinnor, utan också om att få in männen. Sen kommer jag att tala om närvarande pappor som delbotemedel mot den sinnessjuka machokulturen som är så påtaglig här i stan. Bling och BMW och en man bangar inte för våld, liksom. Fler närvarande pappor softar upp mansrollen en aning, skulle jag tro och börjar man närvara tidigt i ungarnas liv så fortsätter man. Kanske drar jag en personlig anekdot, kanske inte. Så hoppas vi att en annan värld är möjlig och så cyklar vi genom regnet i vår stad.