Jag kunde byggt ett tempel.

En saudisk prins vill bygga en moské i en stockholmsförort. Jippie, säger kd, nu kan vi få tillbaks det bidrag för uppförande av tempel, som avskaffades en gång i tiden. För ingen vill ju att wahabiterna ska få inflytande över de svenska muslimerna och då är såklart lösningen att staten betalar tempel och andra platser för tillbedjan, tänker kd. Det är för mig en gåta att troende människor hela tiden vill ha skattepengar och statens välsignelse för sina aktiviteter. Själv känner jag mig mycket friare när jag slipper gå på bidrag. Och rörelser som lever på sina medlemmar kan vara mycket tuffare mot samhället i övrigt och tala fritt och obehindrat. Egna pengar är dra-åt-helvete-pengar, om nu uttrycket tillåts i detta sammanhang. Och wahabiternas eventuella framgångar i våra förorter har kanske inte så mycket med saudi att göra, som med att en öppen diskussion om rätt och fel, himmel och helvete nära nog saknas. Vi släpper frågorna till extremister på alla håll. Vi tillåter förorterna att förfalla och förväntar oss inte ett skit av dom som bor där. Då blir det som det blir.