"Vita kränkta män"

Knausgård skriver gudomligt. Detaljer och metaforer och en flykick i solar plexus på kultureliten. Naturligtvis är han helt i fel bollpark när det gäller SD, men jag njuter ändå. Stick hål på det uppblåsta. Litteraturen ska inte stryka medhårs. Och Knaus är en författare jag läser, inte den jag tänker välja som statsminister. Jag har läst Hamsun också. Inte heller han vore någon bra statsministerkandidat om han nu fortfarande levt. Det kan vara klokt att inte bara dansa med sina följare, om man säger så. Men så ser inte alla det. Från de kärva lattemuggarnas solsida kommer snacket om Vita kränkta män lika otippat som att solen går upp på morgonen och ner på kvällen, om man nämner Knaus eller någon annan medelålders snubbe som inte är Gardell. Och därmed är saken avgjord. Vi som läser de oönskade författarna tittar sedan ner i marken och går inte ut och glada, för att travestera Lundell. Det är inte vi som har tolkningsföreträde. Bäst att hålla käften. Sen finns dessutom så många kilo självgodhet och klassförakt i talet om vita kränkta män att det skulle kunna väga upp en hel uteservering vid Nytorget. Jag ska förklara. De flesta inte så himla högskoleutbildade män är relativt hyggliga, om än traditionella personer.
De tycker lite som du och jag om ditt och datt om budskapet bara presenteras pedagogiskt. Man ser sig däremot inte som rasister per automatik på grund av kolonialismen på 1800-talet eller som överordnade arga unga medelklassfeminister. Kanske sitter man där, som exempelvis min farbror, och är arbetsskadad och begränsad, samtidigt som man knappt haft en sjukdag i hela sitt liv och inte heller kostat samhället så mycket i andra sammanhang. Man har bokstavligen byggt Sverige. Om de ändå får höra att de är just rasister och överordnade folk som aldrig blivit smutsiga på jobbet, men däremot glatt studerat humaniora för sitt höga nöjes skull, eller att man per automatik på grund av kön är miljöbov, trots att man cyklat två mil till jobbet i ur och skur, så landar det inte alltid så väl. Man (ja, man!) ser sig som orättvist beskylld för saker och risken är att radikalgänget skickar dessa män rakt i famnen på järnrörsgänget. Vita kränkta män-snacket genererar många likes och omklappniningar åt de bekräftelsetörstande. Titta på mig, jag har skådat ljuset. Jag lovar att inte yttra mig om jag inte har ett dokumenterat tolkningsföreträde. Men förändrar det världen så är det till det sämre. Var säker på det.