Att sko sig på EU-migranterna

Så packar de ihop sina pinaler och försvinner från Pildammsparken. De är romer, de står längst ner på alla skalor och de är vana att bryta upp och sticka vidare. Det är som det är. Jag vet ärligt talat inte vad vi kunde gjort mer. Anvisat en annan plats, förstås, det var också det mitt parti föreslog. Men lilla Malmö står som så många andra handfallna inför den bistra verkligheten. En kåkstad på en annan plats i kommunens hägn är inte stort mycket bättre. Några bostäder har vi inte att anvisa ens till folk med betalningsförmåga. Det är klokt att inte förenkla svåra saker, men cyniskt att försöka plocka politiska poäng på utsatta människor. Partier som inte avsatt fem röda eller rosa öre i några förslag blir kingar inför ryggdunkande medelklassradikaler, men inget förändras. Put your money where your mouth is, pretty please. Fördela om, kräv inte bara. Allra överjävligast, men lika handlingsförlamade är rasisthögern som hetsar Sonny och Conny mot samhällets allra svagaste. Jag hittar inga ord för att beskriva den ondskan och det avskum som står för den. Men lyckligtvis är det bara ord. Förfärliga ord som ger ruggdunkar i en annan del av Malmö, långt från parker och glassfabriker.
Och i morgon börjar gatukontorets entreprenörer städa i parken. Till helgen ser allt ut som vanligt igen.