Jag vet att jag tjatar, men det är vansinnigt sorgligt när ungarna försvinner ut ur huset. Jag gömmer mig i träning och framför skärmen, men det är lik förbannat tomt och ödsligt.

Jag trodde min blogg skulle bli mer politisk, men allt som faller mig in tycks vara privat eller i varje fall personligt.

Jag lyssnar på ABBA, av allt. Deras sista plattor är bättre än man minns.