28 september 2005

Hämtar näst sist

En gång var det rent av så att jag trodde att sonens dagis hade stängt och sonen transporterats till nån socialjour eller så. Det var alldeles mörkt och koden funkade inte. Ringet exet som inte hade hämtat, nej då och på tredje samtalet till dagiset kom dom och öppnade. Inga sura miner alls. På slutet verkar dom ha det så oerhört mysigt där inne, med saga och mys och vuxna nästan för sig själva. Det är annars ett stort samtalsämne bland somliga; barns långa dagisvistelser. Skippa det. ungarna har det bra även om dom är näst sist på dagis. Väldigt bra. Sen går man hem och steker fiskpinnar.

Tänkte att bibliotek är väl ändå höjden av välfärd. Tänk att jag helt i onödan kan gå och hämta en bra bok och ha den hemma i två eller fyra veckor gratis. Det är bra. Och så har vi ett sånt vackert bibliotek här i stan. Tuff arkitektur och så. Gick dit med ungarna på jobbet och fick en skön promenad som bonus. Det sprack upp tillfälligt vid halv tio och parken fick ett magiskt ljus. Jo, vi är på väg in i den gyllene perioden nu, där bokarna lyser som om dom var gjorda av guld och marken täcks av guldlöv som fallit ner. Visade runt några intresserade föräldrar idag. Dom blev alldeles lyriska. Tror jag det, vackert och dessutom bra för barnen.

Inga kommentarer: