Män som hatar Håkan

I början av augusti 2005 kom kvinnan som jag då dejtade och hämtade mig på mitt after work där jag var med arbetskamraterna på Uteförskolan Stock och Sten och tog mig till Stortorget. Det var malmöfestival och den stora scenen fylldes upp av en ganska liten man. Så såg jag Håkan Hellström för första gången. Och augustimånen lyste över tusentals samlade människor som jublade och den lille mannen med de stora orden och det feta soundet. "Han är Sveriges Springsteen", tänkte jag, han får dit dem som vill ha party och de som lyssnar på texter. "Och så är han gaisare", tänkte jag vidare.

Sen har jag följt honom och sett hur han utvecklats och möjligen även peakat, för större än fyra utsålda Ullevi blir en väl inte om en sjunger på svenska. Möjligen även peakat konstnärligt, det återstår att se. Om någon har ytterligare kaniner i hatten, så är det han.

Alla gillar ju inte Håkan Hellström, inget konstigt med det. Inte ens han är för alla.

Men det som är särskilt med antipatierna mot HH är att det är så många män som avskyr honom så innerligt. På allvar har han fått kritik för att han inte är "tillräckligt politisk". Som om konstens uppgift vore att bli en megafon åt rörelser av olika slag. Men, nej, liksom. Andra undrar lite sådär varför han sjunger om att ramla på Masthuggstorget eller vänta på kranen på Stigbergsliden och inte om hur det är ha ha en SUV och en sexa i Haga. Skulle vilja höra samma kritik mot Springsteen; när var han amerikansk arbetarklass egentligen? Svar" längesen, han var miljonär (i dollar) redan vid 26. 

Men det vanliga är inte den mer sakliga, om än långsökta, kritiken, utan något som mer ser ut som svartsjuka. Lite incel-aktigt, nästan. Missunnsamt som fan. Och det är män och åter män som bryr sig väldigt mycket om någon de ogillar så. Det flödar av vitsar och memes. Samma män som kan jubla åt Springsteen och de andra amerikanska hjältarna blir som barn när det kommer till Håkan. "Han kan ju inte sjunga!" Nej, det kan inte Dylan heller. Och han fick nobelpriset. Det är svårt för mig att fatta riktiga mäns vrede mot Håkan, men så har ju jag också feminina händer, efter vad det sägs. Håkan själv säger inget om saken. Men så är han ju gaisare också. Saker kan alltid bli värre än nu. För övrigt tycker jag att Centern borde in i regeringen, om deras röster behövs för att få majoritet mot de brunblåa. Inte för att jag gillar dem, tvärtom. För att de inte ska komma undan sitt ansvar. För övrigt kommer det aldrig att vara över för mig.