Efter något dygns turbulens med exet är minstebror och mellanbror här och vi sitter och äter fattiga riddare framför TV:n.
"Är det nåt du önskar dig hit till hemmet, minstebror?", frågar jag.
"Nä, vi har det ganska bra, tycker jag, fast, jo, några nya rosor, kanske!"
Nya rosor ska det bli.
3 kommentarer:
Sött som socker!
Rosor kan man inte ha för mycket av så lyd sonen :). Gulligt!
Vilken fantastisk kommentar! Att läsa detta får mig att kanske ändå överväga tanken om barn någon dag om hundra år....
Skicka en kommentar