Hamnar i soffan med elva kilometer i ben och huvud. Tröjan med texten "Make love - not war" väckte leenden och huvudskakningar under löprundan. Men jag tycker det är roligt att på ett lite självironiskt vis använda hippieerans bästa slogan. Jag hoppas att jag aldrig säljer ut, eller bakvägen backar upp helt andra intressen.
Jag vill stå för mina ideal, så gott jag kan. Nu ska jag duscha och sen blir det väl film och bok, som alltid. Ingen nytta idag, annat än möjligen matlagning. Igår slängde jag två fulla blåa ikeapåsar med kläder i Emmaus låda, efter att ha cyklat dit på kassarna på styret. Leva som man lär kan kosta en livet i trafiken, no shit. Film och bok, ja. Sommarens bästa film såg igår. Bruno, som vill bli Österrikes mest världsberömda person efter Adolf Hitler. Han reser till USA ochi likhet med Sacha Baron Cohens förra rollfigur Borat, så får han oss att skratta åt både våra egna och andras fördomar. Det är alltid på gränsen att bli för mycket. Men det är underbart. Humor för smarta människor och med en politisk agenda om jämlikhet. Sommarens sämsta bok har rakt motsatt agenda. "Hjärtats mörker", som jag på måfå plockade från Saras sommarhög från bibloiteket. Författaren eller "författaren" Jonas Moström skulle nog påstå motsatsen, men maken till reaktionär skit har jag sällan sett. Som ett beställningsverk från KD:s partiexpedition. För man förmedlar alltid ett budskap. Sjöwall-Wahlöö gjorde VPK-propaganda, GW Persson hackar på polisen och Mankell för in dom globala frågorna. I Moströms bok fattar man redan tidigt att det är den ondsinta flatan som är mördaren. Och offren är sökande, tvivlande kvinnor i heteroäktenskap, som förförts av attackflatan, men som ångrat sig och hittat den rätta vägen igen. Kvinnor i boken är svaga och lättförförda och allmänt svekfulla. Och männen är offer på ett sätt som inte ens Pär Ström kunde formulerat värre. Deckarhjälten blev lämnad när han inte kunde göra sin kvinna gravid. Ja, sorgligt är det. Fenomenet män i förskolan, lyckas Moström också få in, för när de fina vita kärnfamiljsbarnen kidnappas av flatmonstret, så är det en manlig pedagog som slarvar. Allt ordnar sig, såklart på slutet och inget öga är torrt.
Ikväll blir det en kärlekskomedi och så har jag kommit in i norsk period i läsandet. Men först ska jag duscha. Som sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar