You´ll never walk alone

Sitter och pratar med smarta vänner på msn och kollar på Liverpool-Chelsea samtidigt. Minstebror kollar på datorn. Kassa far serverade korv och bröd till kvällsmat. Inget av ovanstående är helt kosher och jag känner att jag påverkas av bilden av hur jag borde vara. Man ska ju inte bli en datorfarsa, som nån sa nångång. Samtidigt ska man ju vara den man vill vara, efter att ha accepterat den man faktiskt är. Ärlighet, liksom. Och sån här är jag. Och jag vill nog vara sån här också. Mina planer vet ni. Mer med barnen, kanske fler barn, bo med emsan, kärlek...men annars så duger jag. Det gäller att påminna sig om det ibland, bara.