Det är en ledig dag av lyckliga abstinenser.
Kollar på kongressen på SVT24 och känner den sköna känslan av surr och politisk debatt och samtal. Hur små detaljer framstår som viktiga, men i botten finns ändå alltid det gemensamma målet om en ekologiskt och socialt hållbar värld. Det lilla målet.
Men jag är lycklig här med kallnande kaffe och stojiga ungar.
Fast det hade varit kul att vara med.
Som fan.
Den andra abstinensen är mera självklar och uppenbar.
Den vinden som svepte in en aprildag som snällt knark, som man bara mår bra av, men som är fan så vanebildande.
Nära, nära, men ändå långt borta.
Det är behagligt och spännande.
Livskraftigt och hållbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar